Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommunpolitiker stoppar ofta vindkraftverk på Sveriges landyta, visar en ny studie från Mistra Electrification (DN Debatt 29/7). Under de senaste fem åren har Sveriges kommuner i snitt släppt igenom 104 vindsnurror om året. År 2025 var siffran nere på 12.
Och det lär inte ens vara tillräckligt att ta sig tillbaka till omkring hundra vindkraftverk om året. Det behövs mycket ny energiproduktion för att fabriker, bilar och lastbilar ska kunna elektrifieras. Energimyndighetens genomsnittliga elektrifieringsscenario till 2035 kräver motsvarande 257 nya vindkraftverk om året, enligt professor Filip Johnsson, programchef för Mistra Electrification.
Det behövs mycket ny energiproduktion för att fabriker, bilar och lastbilar ska kunna elektrifieras
Utbyggnaden av Sveriges elsystem kan – och bör – förstås bestå av fler kraftslag än vindkraft. Men innan 2035 kommer det knappast att finnas ny kärnkraft på plats. Under de kommande åren behövs därför sol- och vindkraft.
Studien från Mistra Electrification synliggör även stora skillnader mellan olika partiers benägenhet att använda det kommunala vindkraftsvetot. Mellan 2021 och 2025 röstade sverigedemokratiska kommunpolitiker nej till flest landbaserade vindkraftsprojekt (92 procent) medan lokala miljöpartister var minst benägna att använda det kommunala vetot (11 procent).
En intressant sak är att Socialdemokraterna och Moderaterna har en avgörande roll för att vindkraft ska byggas. Under 2021-2025 finns 24 fall av vindkraftsparker som både Socialdemokraterna och Moderaterna har röstat för i kommunerna – och alla fick tillstånd.
Det finns också mer att göra på nationell nivå för att underlätta byggandet av landbaserad vindkraft. Regeringen har fattat ett välkommet beslut om ekonomisk kompensation till kommuner som byggt vindkraft, men tillståndsprocesserna behöver bli mycket smidigare.
Förenklade tillståndsprocesser för vindkraft kan med fördel vara en av flera delar i en bred energiöverenskommelse
I juni 2022 röstade riksdagen nej till en proposition om att avgränsa kommunens beslutanderätt till att enbart gälla markanvändning, antal vindkraftverk och dess höjd. Ett sådant beslut hade gjort det tydligt att Länsstyrelsen ansvarar för miljöprövningen, samtidigt som lokalt folkvalda fortfarande hade kunnat säga nej vid behov.
Förenklade tillståndsprocesser för vindkraft kan med fördel vara en av flera delar i en bred energiöverrenskommelse som inbegriper alla fossilfria energislag. Tillsammans med en ökad vilja att säga ja skulle det skynda på Sveriges omställning till ett modernt fossilfritt land.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Regeringen har knappt byggt kraftverk – ett handslag saknas
DN:s ledarredaktion: Politiken ska inte styras av de smutsiga och långsamma
