Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
I början av året presenterade Socialstyrelsen en granskning av fall där personer dödats eller utsatts för mordförsök av närstående. ”Det här är inte oförutsägbara våldsdåd”, kommenterade Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Varje år dödas i genomsnitt 14 personer av sin partner eller expartner, i regel är de utsatta kvinnor. I många fall har mordet föranletts av psykisk eller fysisk misshandel, och Socialstyrelsen finner att både de utsatta och gärningsmännen ofta haft flera myndighetskontakter där riskfaktorer för våld hade kunnat uppmärksammas. ”Genom ett annat agerande bedömer vi att samhällsaktörerna hade kunnat minska risken för de aktuella brotten”, konstaterar myndigheten.
Rapporten föreslår bland annat att alla från socialtjänsten till vården måste bli bättre på att uppmärksamma och agera på riskfaktorer. Dessutom varnar den för att fall som landat hos polisen ofta läggs ned utan utredning, eller tillåts ha långa handläggningstider. En expert från Polismyndigheten säger: ”Vissa polisanställda tar fortfarande inte våldet på allvar. Man talar om tjafs, medling och att våld i hemmet är en privatsak.”
Efter de uppmärksammade kvinnomorden i mellandagarna – i Boden och Rönninge – svarade regeringen med att starta Rådet för kvinnofrid och införa en ”nollvision mot mäns våld mot kvinnor”. Statsminister Ulf Kristersson (M) konstaterade explicit att ett av målen med rådet är att ”bryta ned” stuprör – så att myndigheter hjälper varandra. Det är goda satsningar i linje med Socialstyrelsens råd.
Vissa platser i Sverige blev utan skyddat boende.
När myndigheter väl kommer i kontakt med våldutsatta kan en viktig stödinsats vara skyddat boende. 2024 införde regeringen nya krav för sådana boenden. Då många boenden varit skötta av civilsamhället ledde detta dock till att många tvingades stänga ned. Vissa platser i Sverige blev utan skyddat boende, då regleringar som att föreståndaren bör ha minst 180 högskolepoäng och krav på dygnet-runt-personal ökade kostnader och personalförsörjningsproblem.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) svarade i höstas på kritiken, men avfärdade trots konsekvenserna alla tankar på att göra om reformen. Ministrarna poängterade att regeringen satsat 20 miljoner kronor extra till skyddade boenden. Tyvärr är det en summa som inte räcker långt.
Ambitionen bakom reformen är självklart god, men regeringen kan inte blunda för resultatet. Prestige får inte stå i vägen för att kunna erbjuda skyddade boenden.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Hela Sverige borde ha Linköping som förebild
DN:s ledarredaktion: Hur tänkte regeringen här? Tillväxten och välfärden hotas av den enkelspåriga politiken
