Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
När Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar inte ägnat mandatperioden åt att överrösta andra i partiledardebatter har hon testat olika sätt att lova, om inte allt åt alla så mycket åt många. Lagstifta mot överpriser på mat, testade V först. Slopa 40-timmarsveckan – det är ett krav i regeringsförhandlingarna, påstod sedan partiet i februari. Och i början av mars krävde Vänstern en frysning av hyrorna.
Kampanjen är direktimporterad från New Yorks borgmästarval (”freeze the rent”, löd borgmästare Zohran Mamdanis kampanj) och riktar in sig på de runt tre miljoner svenskar som bor i hyresrätt.
Det är kanske väntat att Fastighetsägarna kallar utspelet ”trams”. Men inte ens hyresgästernas egen klubb – Hyresgästföreningen – stöttar förslaget, eftersom det skulle störa parternas förhandlingar. Nooshi Dadgostar kommer nämligen inte bara med en morot, utan också ett ultimatum. Vänstern vill att om inte parterna kommer överens om att ändra dagens system, ska en förändring tvingas fram. Att låta politiker handgripligen bestämma hyresnivån skulle ta en redan alltför politiserad bostadsmarknad och göra den ännu mindre funktionell. Vem vill bygga och förvalta en hyresrätt när Vänsterpartiet från en dag till en annan kan lagstifta att man ska gå med förlust som hyresvärd?
Vem vill bygga och förvalta en hyresrätt när Vänsterpartiet från en dag till en annan kan lagstifta att man ska gå med förlust som hyresvärd?
Dadgostar gör dock rätt som kritiserar dagens bostadsmarknad. Andra partier borde lyssna – och gå motsatt håll.
I centrala Stockholm, som exempel, är den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt över 20 år – vilket är ohållbart i en dynamisk storstad – samtidigt som hyran där är onaturligt låg. I vissa kranskommuner betalar boende i stället mer än de skulle ha gjort på en marknad, enligt uträkningar av Herman Donner, lektor vid KTH.
För att lösa den här skevheten borde Sverige införa marknadshyror, kombinerat med bostadsbidrag och ett slags social housing – en separat hyresmarknad – för de som behöver hjälp för att få boende.
Det är ändå förståeligt att Vänsterpartiet väljer att strida just med hyresfrågan. De fick en enorm uppmärksamhet och uppskattning – inte minst från borgerligheten – när de fällde Löfvens S-styrda regering över det tänkta införandet av marknadshyror i nyproduktion.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som var med och fällde S-regeringen över marknadshyror, har nu varit med och styrt Sverige i snart fyra år utan att själva inleda en renovering av bostadsmarknaden.
Trots att boendet är en så stor del av allas liv – och utgifter – blir det nästan aldrig en valfråga. Men Vänsterpartiet har kastat handsken, vågar de andra partierna ta fajten?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Regeringen sänker skatten med ena handen – och bidrar till höjningar med den andra
Amanda Sokolnicki: Nyss var min hårfärg ett problem för Ann Heberlein – nu skyller hon ifrån sig
Max Hjelm: Jimmie Åkesson höjer insatserna – det är dags att lämna spelet
