Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
I fredags slog den amerikanska Högsta domstolen fast att det Donald Trump kallade sin ”befrielsedag” – det vill säga dagen när han delade ut drakoniska tullsatser till världens länder utifrån sin sedvanliga blandning av inkompetens och hämndbegär – stred mot USA:s konstitution. Tullar är bara en annan form av skatter och presidenten har ingen rätt att införa skatter. Den makten ligger hos kongressen.
Det kan förstås kännas skönt att rättsväsendet står upp mot Trump och hans lagföraktande megalomani. Kanske är den amerikanska maktdelningen ändå inte helt borta. Om man däremot tittar på världsekonomin är det dock för tidigt att korka upp bubblet (oavsett om man väljer franskt eller amerikanskt).
Ett skäl syntes på en gång. En rasande Trump skällde omedelbart ut domstolen och anklagade den för att gå utländska ärenden. I Trumps huvud spelar det ingen roll att hans egen centralbank nyligen slog fast att det är amerikanska företag och konsumenter som fått axla 90 procent av kostnaderna för de nya tullarna, han tror ändå att det bara är lömska utlänningar som är emot dem.
Ekonomisk verksamhet kräver långsiktighet och att man vet vilka regler som gäller också om ett halvår
Därefter införde han, med hänvisning till en annan lag, generella tullar på 10 procent mot alla USA:s handelspartners. Bara en dag senare, i lördags, höjde han till 15. Vem vet vilken siffra som gäller om några dagar?
Och det är här det blir snårigt. Ekonomisk verksamhet kräver långsiktighet och att man vet vilka regler som gäller också om ett halvår. Vem ska våga investera, anställa, bygga upp logistikkedjor om alltihop kan raseras från en dag till en annan? Efter Trumps tullhysteri förra våren har det från hela världen förhandlats fram avtal med USA för att affärerna ändå ska kunna fortsätta. I vissa fall ligger de avtalade tullarna på mer än 15 procent, ibland lägre och ingen verkar veta säkert vad som nu gäller.
Ytterligare en komplicerande faktor ligger i den lag som Trump nu lutar sig mot. Bedömare menar att den lagen över huvud taget inte går att använda såhär, vilket innebär att också de nya tullarna kommer att tas till domstol. Och även om de skulle vara lagliga gäller de bara i 150 dagar, sedan måste de godkännas av kongressen.
Dessutom finns flera andra möjliga lagrum för Trump att åberopa, både utifrån nationell säkerhet och för att hindra att amerikanska företag diskrimineras. Ingen vet riktigt vad det senare betyder eftersom lagen aldrig har använts.
Därför gör både EU och resten av världen bäst i att främst fortsätta arbetet med att öka handeln med varandra. Så får tullarna även framöver primärt drabba amerikaner.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: När SD-väljarna tycker att utvisningarna har gått för långt – då har migrationspolitiken blivit extrem
DN:s ledarredaktion: Mark Rutte är inte seriös – han borde bytas ut
