Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Vad har hänt?
– Om du använder någon av Metas tjänster (som Facebook, Instagram eller Whatsapp) har du i dagarna förmodligen fått en fråga: Vill du tillåta att apparna samlar in data om dig, eller vill du betala för att slippa? Från 80 kronor i månaden är priset. Just Meta har faktiskt testat sådana avgifter i ett par år så detta är mest en justering.
– Men de är långt ifrån ensamma. På senare tid har även Schibsted-ägda medier som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni börjat med ett liknande upplägg. Även DN:s ägarbolag Bonnier News har testat det på en lokaltidningssajt.
Varför händer det här?
– Det är en trend som drivs av ett ekonomiskt faktum: Reklam på nätet är som mest lönsam när publikens intressen är noggrant kartlagda. Om sajten vet att du gillar friluftsliv, har små barn och brukar resa till Spanien så kan den visa reklam för vandrarkängor, blöjor och hotell i Barcelona. Annonsörerna betalar mer eftersom de når exakt den de vill och ägaren av sajten eller plattformen tjänar mer pengar. Men med EU-reglerna i GDPR tvingades sajtägarna ge besökarna ett val: Acceptera webbkakor (cookies) och annan form av spårning, eller säg nej.
Varför gick de med på att man sa nej?
– Den allmänna tolkningen var att även den som sade nej skulle få använda tjänsten, med bara de webbkakor som var absolut nödvändiga för att den skulle fungera. Men kanske har för många klickat ”neka”, för nu utmanas den tolkningen från flera håll.
Får de göra så här?
– Det är inte glasklart. Jag ringde upp Daniel Westman, en erfaren jurist specialiserad på it- och medierätt. Han beskriver det som en gråzon. En dom från EU-domstolen slog för några år sedan fast vad som gäller för det ”samtycke” som man måste ge för att bli spårad. Det kan, skrev domstolen, vara okej att erbjuda ett spårningsfritt alternativ för den som betalar för sig.
– Å andra sidan så har unionens dataskyddsmyndigheter sagt att åtminstone de största plattformarna, exempelvis Meta, inte kan använda sig av denna ”betala-eller-samtyck”-modell. Myndigheternas yttranden väger tungt, men tolkningen har inte bekräftats i domstol. Det pågår också en omarbetning av EU:s dataskyddsregler, och de pekar i en riktning som kan ge framför allt traditionella medieföretag lite lösare tyglar att spåra folk med hjälp av kakor. Så kanske kommer åtminstone Schibsted att kunna fortsätta med denna modell. Men sista ordet är inte sagt, vare sig för dem eller för de stora amerikanska techplattformarna.
Vad händer om jag vägrar betala?
– Då säger du ja till att bli spårad. Du kommer förmodligen se reklam och rekommendationer som ligger närmare dina intressen. Eller vad Meta gissar är dina intressen – det är inte alltid samma sak. Meta ger faktiskt ännu ett val för den som inte betalar: Se annonser som är mer eller mindre anpassade efter dig, som alltså bygger mer eller mindre på spårning och kartlägning. Men inte heller här kan man friktionsfritt välja att maximera sin personliga integritet. Den som väljer mindre anpassade annonser får som ”straff” räkna med reklampauser i scrollandet. Meta vill verkligen, verkligen inte att du väljer bort att bli spårad.
Läs mer:
Google och Meta fälls: Inte varnat för faror med apparna
Linus Larsson: Meta och Google fälls – nu lär det bli fler rättegångar
