I Älvsjö och Fruängen ser polisen att gängens nyrekrytering ökar. I Kista, Vällingby och Hässelby gård har det blivit fler missbrukare.
I ett industriområde i Midsommarkransen går Stockholms stads ordningsvakter igenom den senaste lägesrapporten innan de ska ge sig ut i staden.
– Det gamla traditionella ordningsvaktsyrket existerar inte längre. Förr skulle man gå runt på cirkusar och logdans och hålla ordningen, i dag gör vi något helt annat, säger Martin Berg, strateg på Avarn.
Stockholm stad har egna ordningsvakter. De är till skillnad från regionens inte i tunnelbanan, utan har som uppdrag att röra sig ute i staden. De ska jobba uppsökande, förebyggande och trygghetsskapande.
I kommunen är ordningsvakterna också föremål för politisk debatt – Moderaterna vill ha fler, Socialdemokraterna tycker att det räcker med de som redan finns och att pengarna ska fortsätta satsas på förebyggande arbete.
Stadens mätningar visar att tryggheten har ökat sedan förra mandatperioden. Enligt oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) är det bara marginellt.
– Fortfarande känner sig invånarna i Skärholmen otrygga och var tredje kvinna känner sig rädd för att gå hem ensam på kvällen. Då är det inget snack om att vi måste göra jättemycket mer för att öka tryggheten i Stockholm. En av åtgärderna vi i Stockholms stad kan göra då är att se till så att det finns fler ordningsvakter som patrullerar, säger han.
Moderaterna i Stockholm vill på sikt se 500 ordningsvakter i stadens regi, en ökning med över 600 procent från dagens 70 och förra mandatperiodens 180. De vill också att ordningsvakterna ska få utökade befogenheter och kunna användas till fler områden.
– Om man känner sig otrygg på tunnelbanan så kan man ringa SL:s trygghetsnummer. Men känner man sig otrygg på torget här i Skärholmen, då ska man också kunna ringa ett trygghetsnummer och få samma stöd och hjälp, säger Christofer Fjellner.
Skärholmen, Sätra, Bredäng och Vårberg har de senaste åren varit extra utsatta i Stockholm, berättar ordningsvakterna när vi följer med dem till Skärholmen en kväll.
De jobbar efter en metod som kallas 15-minutersmetoden. Det är en internationell polisiär taktik som innebär att poliser eller ordningsvakter patrullerar och är synliga på en specifik plats i 15 minuter, innan de förflyttar sig till nästa plats. Metoden är baserad på vetenskap, det är under den första kvarten som patrullerna gör störst skillnad på platsen.
– Det är svårt att säga att Järva inte är utsatt, men här är det rödast läge med mycket konflikter. Farsta och Fagersjö är också på listan, säger Ala, som liksom de andra ordningsvakterna bara vill ha med sitt förnamn i tidningen.
Han har varit ordningsvakt i många år och är nu arbetsledare i yttre tjänst. Konflikterna och problemen som finns i dag är väldigt annorlunda från hur det brukade vara, menar han.
– Konflikterna nu kan innebära så mycket mer. Någon har tittat på någon på fel sätt, eller återigen skrivit en rapplåt som dissar någons område, eller gjort intrång i ett säljområde, säger han.
Den gamla tidens mc-gängkonflikter var mer kontrollerade och lugnare, och även om skjutningarna har minskat avsevärt från toppen 2022 så finns fortfarande stora problem, säger han.
– Nu utmanar man nästan varandra att ta steget över så att man ska få hämnas. Och i stället för skjutningarna så är det sprängningar och där är risken större att oskyldiga skadas. Man tar lättare på det men det är vidrigare, det är inte små sprängningar utan ibland är hela portar demolerade, säger han.
Kim och William patrullerar tillsammans. Båda har varit ordningsvakter i flera år, och tycker att det mest meningsfulla har varit att jobba för staden.
– Vi jobbar väldigt mycket med synlighet. Ett exempel är när jag och min kollega var i Hökarängen sent en kväll. Det var tomt på torget men vi klev ut och ställde oss där. En dam gick ut ur sitt höghus, handlade i butiken på torget och sen gick hon fram till oss och tackade bara för att vi var där, det gjorde att hon kände sig trygg att gå och handla, säger Kim.
– När vi ser ett ungdomsgäng ute sent kan det vara allt från att gå fram och prata och få sin egen uppfattning och magkänsla. Sen har vi jättebra samarbete med lokalpoliser och ungdomskårer som man kopplar in om det behövs, säger William.
Att anställa fler ordningsvakter är inte så lätt som det låter, menar Martin Johansson, som jobbar som strateg på Avarn, bolaget som kommunen upphandlar ordningsvakter av.
– Bevakningsbranschen skriker efter personal, men det är jättesvårt att hitta. Vi brinner för att det ska vara kvalitet, vi vill ha de mjuka värdena väldigt mycket. De som jobbar här går verkligen in för det och gör ett otroligt jobb med det uppsökande arbetet, säger han.
Stockholms stads ordningsvakter har just det uppdraget. De ska bygga broar och relationer till ungdomar och vistas därför på fritidsgårdarna. De ska göra orosanmälningar om det finns behov och de ska också ta hand om missbrukare och socialt utsatta. De ska också ha särskilda utbildningar.
Så du skulle säga att det inte är resurser som saknas, utan snarare rätt personal?
– Ja, det skulle jag nog säga, att det är svårt att hitta dem, säger Martin Johansson.
Christofer Fjellner tror inte att det kommer att vara ett problem att rekrytera fler.
– Först och främst måste vi se till att det finns tillräckligt med resurser, så att vi har råd att anställa så många ordningsvakter som Stockholms stad faktiskt behöver. Samtidigt ska vi givetvis inte rekrytera ordningsvakter som saknar den kompetens vi behöver.
– För bara drygt tre år sedan hade vi möjlighet att rekrytera åtminstone 180 ordningsvakter, och därför ser jag inga problem med att kunna rekrytera 200 ordningsvakter under de kommande fyra åren, säger han.
