Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Jag har en vän som helst väljer det som ser mest okänt och spännande ut på menyn när vi går ut och äter. ”Man ska inte dö nyfiken”, säger hon. Själv föredrar jag säkra kort. Dumplings och palak paneer vet jag att jag tycker om, men bibimbap har jag aldrig vågat beställa (mest för att jag är rädd för att spilla äggula på kläderna om jag försöker).
Men hur är det bäst att tänka för att optimera upplevelsen på favoritkrogen eller på semesterresan? Ska man utforska nya alternativ eller hålla sig till sina favoriter?
Frågan kom upp på thairestaurangen Indra i Glendale i Kalifornien i slutet av 1970-talet. Den legendariske fysikern och Nobelpristagaren Richard Feynman var där och åt lunch med sin vän Ralph Leighton, och Leighton funderade på vad han skulle beställa. Skulle han ta ingefärskycklingen som han brukade, eller testa något annat på menyn som kanske var ännu godare?
Feynman gjorde som Feynman alltid gjorde med problem som intresserade honom. Han försökte lösa dem matematiskt. Han tog fram papper och penna, klottrade ner några formler och kom han fram till ett svar: ett tröskelvärde, som talade om hur många gånger Leighton behövde besöka restaurangen innan det blev mest rationellt att alltid beställa favoriträtten.
Tyvärr var Richard Feynmans handstil inte så lättläst. Men nu har några kognitionsforskare lyckats tyda anteckningarna, och översatt problemet till att handla om att välja restaurang på besök i en ny stad. I studien, som publicerades i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) i början av juni, visar forskarna att Richard Feynman verkar ha hittat den bästa lösningen. I alla fall om alla restauranger på orten håller en hyfsat jämn kvalitet.
Tänk dig att du ska tillbringa fyra veckor där, och vill få ut så mycket som möjligt av maten staden har att erbjuda. Då måste restaurangen där du äter middag första dagen vara mycket bra – minst 84 på en skala från 0 till 100 – om den bästa taktiken ska vara att återvända dit varje kväll under resten av semestern, enligt Feynmans uträkning. Ju närmare avresa du kommer desto mindre lönar det sig att leta efter nya alternativ. Ligger den bästa restaurang du har hittat när det bara är fyra dagar kvar på nivå 67 (eller mer) av 100 är det mest fördelaktigt att du äter resten av dina måltider där.
Forskarna bakom den nya studien undersökte också andra varianter. Är restaurangerna på orten du besöker till exempel överlag dåliga, med bara en eller två riktiga pärlor, lönar det sig att utforska alternativen längre än om alla är ungefär lika bra.
I praktiken beter vi oss inte exakt enligt Feynmans formel. Fler faktorer kommer att påverka hur vi väljer matställe, inte minst hur lång tid vi har på oss för att upptäcka stadens läckerheter.
För att undersöka det närmare skapade forskarna ett onlinespel. 2 520 försökspersoner fick föreställa sig ett besök i en ny stad på mellan en och fyra veckor, där de varje kväll skulle välja vilken restaurang de skulle äta på. Varje vald restaurang gav ett antal poäng, mellan 0 och 100, motsvarande hur bra mat som serveras. Men poängen blev synlig först då valet redan var gjort. Målet var att få så många poäng som möjligt vid resans slut.
För varje dag som gick blev deltagarna mindre och mindre benägna att utforska nya alternativ, och nedgången kom snabbare än Feynmans uträkning, och också snabbare ju kortare vistelsen var.
Det finns förstås mycket som inte fick plats i forskarnas experiment, som priset, hur besvärligt det är att ta sig till matstället, om utsikten är fin och personalen trevlig. Och att samma mat varje dag kanske blir lite långtråkigt i längden.
Min vän kanske har rätt. Man ska inte dö nyfiken. Men det kan ju också vara trevligt att få äta mat man tycker om fram till dess.
Läs mer:
De vill lura döden med kryonik: ”Att dö är en dålig idé”
Tempogränsen: Dricker du så här snabbt blir ditt drickande extra skadligt
