Med massakern i staden Butja blev omvärlden brutalt medveten om vad Rysslands invasionskrig i Ukraina innebar. På tisdagen var det fyra år sedan Butja befriades från den ryska ockupationen.
Årsdagen äger rum i en tid då Ukraina konkurrerar om uppmärksamheten med följderna av Israels och USA:s anfall mot Iran.
Att tolv av EU:s utrikesministrar, under ledning av utrikeschefen Kaja Kallas, förlagt ett möte till Kiev var avsett att signalera att EU:s engagemang för Ukraina kvarstår.
I Butja, strax utanför staden, deltog ministrarna i en minnesceremoni över massmorden, och träffade representanter för den ukrainska regeringen.
– Vi ser att både medialt och politiskt fokus skiftar och det är i sig ett problem för Ukraina, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i en intervju med DN.
Frågetecken har uppkommit om de vapen som EU köpt av USA, genom det så kallade PURL-programmet, och som ska skänkas till Ukraina. USA:s snabba förbrukning av bland annat luftvärnssystem och missiler har minskat amerikanernas vilja att sälja dem.
– Det går åt stora mängder ammunition och vapen i Mellanöstern, en sektor som redan är trång. Även om Ukraina har utvecklat en stark egen produktion påverkas de av detta.
Kriget i Mellanöstern slår dubbelt mot Ukraina, eftersom den ryska krigskassan stärks av stigande oljepriser och borttagna sanktioner.
– Hur Ryssland gynnas av kriget i Mellanöstern är den enskilt allvarligaste konsekvensen för Ukraina. Men bilden vi fick av de ukrainska ministrarna i dag är tudelad. Visst, intensiteten i fredsförhandlingarna har minskat, men Ukraina har lyckats ta tillbaka mark i februari, och Irans förmåga att leverera vapen till Ryssland har sjunkit, säger Maria Malmer Stenergard och fortsätter:
– Vad det sammantaget betyder är svårt att bedöma.
Sverige hör till de länder som ger allra mest stöd till Ukraina, både civilt och militärt. Men allt når inte fram: ett par miljöräddningsfartyg som skänkts av den svenska kustbevakningen för ett år sedan har fastnat i Bosporen, något Sveriges Radio tidigare rapporterat om. Turkiska myndigheter betraktar fartygen som militära och nekar därför passage.
– Vi ser dem som civila och förhandlar om detta med Turkiet, diskussioner pågår men jag kan inte gå in på detaljer om det, säger Maria Malmer Stenergard.
Inom EU kvarstår den skarpa konflikten med Ungern, och utrikesministern betonar att hon ser det som orimligt att ett enskilt land sätter käppar i hjulet för unionens beslut om att hjälpa Ukraina. Fler detaljer, inklusive ljudupptagningar av samtal, har avslöjats kring Ungerns nära kommunikation med Ryssland.
– Det har inte varit några nyheter för mig, vi har sett det här länge: det handlar om en rent vänskaplig relation mellan Ungern och Ryssland. Det är förstås allvarligt och Sverige driver på för att gå vidare med nya åtgärder mot Ungern, lite beroende på vad som händer i det ungerska valet.
Hon fortsätter:
– Men Ukraina behöver akut det lån EU beslutat om, och har redan räknat in det i sin budget. Vi måste få loss pengarna. Det får inte vara så här svårt varje gång, om EU vill vara en säkerhetspolitisk aktör måste vi kunna fatta beslut.
