De senaste månaderna har varit politiskt dramatiska på flera sätt. På den globala arenan har USA och Israel har gått till massiv attack mot Iran, vilket har skapat stor oreda i leveranserna av olja och gas från Persiska viken.
På den svenska hemmaplanen har högerpartierna lämnat besked som blandar om spelkorten i regeringsfrågan. Liberalernas Simona Mohamsson har omfamnat Jimmie Åkesson och öppnat dörren till nästa regering för Sverigedemokraterna.
Även från statsminister Ulf Kristersson har SD-ledaren fått löften om ministerposter, i utbyte mot att Moderaterna får leda en sådan regering.
Liberalernas nya besked om SD var ett drastiskt försök att vända de historiskt svaga opinionssiffrorna. Helomvändningen hade ett högt pris i form av inre splittring – men effekten som L-ledningen hoppades på har uteblivit. Partiet ligger kvar på 2 procent i DN/Ipsos aprilmätning, den här gången avrundat nedåt. Väljarstödet måste alltså fördubblas för att nå upp till riksdagsspärren.
– Att ett parti ligger så här lågt nära valet är inte lika med att man åker ur riksdagen, men för varje månad som går utan ett lyft blir det svårare att få stödröster, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Energikrisen som kan bli följden av Irankriget har satt fokus på Sveriges beroende av fossila bränslen. På tisdagen varnade regeringen för att flygbränsle kan bli en bristvara redan i sommar. Priset på bensin och diesel har redan rusat uppåt. I vårbudgeten har Tidöpartiet lagt 1,6 miljarder kronor på sänkt drivmedelsskatt för att bilisterna ska få en lättnad.
Det är mot den här fonden som Miljöpartiets popularitet växer i väljarkåren. MP har gått på offensiven i debatten med budskapet att regeringen inte har gjort tillräckligt för att fasa ut de fossila bränslena, vilket enligt resonemanget gör Sverige onödigt sårbart.
I aprilmätningen skattas stödet för MP till 7 procent, en liten uppgång sedan förra månaden men den högsta noteringen sedan november 2015 (Det finns en notering på 7 procent även från 2024 men då var avrundningen större).
Hösten 2015 kulminerade flyktingkrisen och MP tvingades till politiska omprövningar. Därefter kanade partiet länge utför i opinionen, med bottennoteringar under 3 procent inför valet 2022.
Sedan senaste valet har det skett en uppgång i små steg och aprilsiffran innebär att MP ökar för tredje mätningen i rad. Nicklas Källebring pekar på ledarskiften som en orsak.
– Bytet från Märta Stenevi till Amanda Lind som språkrör har varit positivt för partiet. Nu har man distanserat sig från riksdagsspärren.
MP har vunnit tillbaka väljare från Socialdemokraterna, som även har tappat till Vänsterpartiet. Resultatet är att S halkar nedåt för femte mätningen i rad och landar på 32 procent, den lägsta noteringen sedan hösten 2024.
Väljarvinsterna från S bidrar till en stark aprilsiffra för V. Med 9 procent avrundat nedåt har man sitt starkaste stöd på nästan två år.
Sammantaget innebär detta att de rödgröna partierna är mycket nära egen majoritet även utan Centerpartiet. För tredje mätningen i rad hamnar C kring 6 procent.
Små men intressanta förskjutningar sker också inom högerblocket. M och SD hamnar sida vid sida i mätningen på 19 procent. Det beror på att Åkessons parti har backat i små steg fyra månader i rad. Styrkeförhållandet mellan de två stora högerpartierna kan få betydelse om Tidöblocket ska bilda en ny regering efter valet.
Vid sidan om bjässarna kammar Kristdemokraterna hem ett 5-procentigt väljarstöd avrundat nedåt, en toppnotering för partiet den här mandatperioden. Partiledaren Ebba Busch har fått uppmärksamhet i medierna genom att avfärda både den sakpolitiska uppgörelsen mellan L och SD och Ulf Kristerssons löften till Jimmie Åkesson. Samtidigt odlar hon en positiv inställning till S-ledaren Magdalena Andersson.
Med bara drygt fyra månader kvar till valet har Tidöpartierna alltjämt mycket att hämta in om de ska få fyra år till vid makten. Underläget mot oppositionen ökar något i april till 10 procentenheter.
Vid samma tid inför valet 2022 var det i princip dött lopp, med 49 procent avrundat uppåt för det som sedan blev Tidöpartierna och 49 procent avrundat nedåt för de nuvarande oppositionspartierna. Avgörande för högervinsten i valet blev att den hastigt tillsatta L-ledaren Johan Pehrson lyfte sitt parti över spärren.
Så gjordes undersökningen
● Ipsos har genomfört 1 603 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 14-27 april Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 214 intervjuer via telefonsamtal, 72 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 772 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 545 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
● Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt. Skattningarna avrundas till heltal för att minska fokuset på marginella förändringar. Andelen osäkra var 11 procent.
● Frågan som ställdes var: Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?
● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
Läs mer:
Tomas Ramberg: Moderaterna har bara en röd linje – den heter Ulf
Peter Alestig: Irankriget kan göra klimatmötet i Colombia till en revolution
