Första nyckeln till en egen lya går ofta till en studentetta.
Av Sveriges 95 000 studentbostäder är just den lilla ettan den som flest kan tänka sig bo i (83 procent). Korridoren är mindre poppis (55 procent), enligt Ungdomsbarometern.
Om man nu får tag på något alls. Höstterminen inleddes på bekant sätt – med en ny larmrapport från Sveriges förenade studentkårer, SFS:
– Sju av åtta studenter lär inte få en bostad med rimlig hyra till terminsstarten, och två av tre kan inte räkna med ett eget boende alls i år. Det är oacceptabelt, sa SFS-ordföranden Rasmus Lindstedt.
I Göteborg, som dessutom växer mer än huvudstaden, har byggandet av studentbostäder länge släpat efter, men desto mer av pukor och trumpeter hördes nyligen.
Då kom bostadsminister Andreas Carlson (KD) för att, tillsammans med bland andra kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), ta ”första spadtaget” för Chalmers studentbostadsstiftelses största projekt på över 60 år.
I ”Nya Holtermanska”, ett stenkast från campus, börjar nu 386 student- och forskarlägenheter byggas.
För bostadsministern fanns ett alldeles speciellt skäl att komma och hålla tal. Sedan knappt ett år gäller en ny plan- och bygglag som tillåter mer svängrum för den som bygger studentbostäder. Borta är, till exempel, kravet på att alla badrum ska vara stora nog även för den som använder rullstol.
Nu räcker det om var femte lägenhet klarar det.
– Nu blir ni först att bygga utifrån de nya kraven och ni får ut 75 fler lägenheter här på det viset, sa ministern Andreas Carlson.
Ytan för badrum och hall minskar, och antingen ger det fler kvadrat att sova, laga mat och studera i – eller så läggs de i större gemensamma utrymmen för samvaro.
– Jag har besökt flera studentbostadsprojekt. Toaletten har ibland varit så stor att folk knappt vetat vad de ska använda den till, en del har ställt in skriv- eller sminkbord, säger Carlson.
Chalmers kårordförande, studenten Tobias Filmberg, säger, apropå badrumsytan, att han ställt en diskmaskin där, intill handfatet.
– Min hyra ligger på 6300 kronor, och det är inte nybyggt, säger han.
Uppemot tio procent lägre månadskostnad ska de nya byggreglerna kunna leda fram till, enligt statliga Akademiska Hus analys av förändringen.
– Vi kommer inte ligga högre i hyra här än i betydligt mer perifera lägen, säg 6 500-7 000 kronor, säger Chalmers Studentbostäders vd Joakim Wallin.
Billigt är det inte?
– Det är svårt att komma lägre, men vi kommer också öka vistelseytan med runt 30 procent.
Regeringen har hänvisat till Folkhälsoenkäten för 2024. I den framkom att i åldern 16-29 år hade 2,6 procent nedsatt rörelseförmåga och 7,4 procent kraftigt nedsatt syn.
Det har inte hindrat kritik från Sveriges förenade studentkårer, SFS, som i sitt remissvar skrev att ”alla studenter ska kunna bo i studentbostaden oavsett funktionsförmåga (…)”.
– Vi gläds naturligtvis åt alla nya studentbostäder, bristen är fortsatt stor och svenska studenter har redan näst minst lärarledd undervisning i Europa, säger SFS ordförande Rasmus Lindstedt.
– Nu ska man samtidigt trängas in i ännu mindre lägenheter. Vi tycker i stället att staten borde ha ett riktat investeringsstöd, så skulle ytan inte behöva minskas.
Linda Teng, konceptansvarig för student och forskarbostäder vid Akademiska Hus, säger att modellerna för stöd ser olika ut i de nordiska länderna.
– Kanske behöver ett stöd inte riktas mot de som bygger, utan till de som bor, säger Linda Teng.
Hon säger att en förändring som hon ser som positiv är att studentbostäder nu kan få en mer varierad funktion.
– Det kan vara en familjebostad eller en bostad där man bor tillsammans med sin partner, eller vänner. Samtidigt blir det möjligt att minska både kostnader och klimatavtryck.
Linda Teng lyfter också fram möjligheterna med det man kallar delningsbostäder, där vissa funktioner är gemensamma. ”Smartare kvadratmeter” kallar hon det.
– I dag kan man bygga ner till 16 kvadratmeter, men då med färre funktioner. Nu kan vi i stället exempelvis få ett mer funktionellt kök, en bra studieplats eller tillgång till gemensamma ytor som höjer kvaliteten i boendet.
Det skulle gå att bygga ännu mindre studentbostäder, säger Linda Teng.
– Men då ställs ansvarsfrågan på sin spets. Vad vill vi bygga för att ge framtidstro åt våra unga? De nya byggreglerna kommer att sätta hela branschen på prov.
Fakta.Detta är en studentbostad
De ändrade reglerna i plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 juli i fjol innebär att det får göras undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i byggnader som innehåller studentbostäder.
En studentbostad definieras nu som ”en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning.”
När man byggt en studentlägenhet på 16 kvadratmeter har kravet varit att man ska kunna vända med en rullstol i badrummet. Det kravet är nu borta, nu heter det att ”minst 20 procent av studentbostäderna ska upp-
fylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet” för personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Källa: Regeringen, Boverket
Läs mer:
Här har unga råd – och inte råd – att köpa villa
Nytt Stockholmsradhus ska kosta runt 20 000 kronor i månaden
”Bostadssituationen ska inte vara en flaskhals för svensk tillväxt”
