Utifrån ser det inte mycket ut för världen. Men att det lilla skjulet i den skånska byn Gullarp har något extra är tydligt: Det är omgärdat av höga staket och vid grindarna vajar en rad flaggor: En svensk, en skånsk, en med Staffanstorps logotyp och en med Natos.
Flaggan är det enda som skvallrar om att förberedelserna inför Sveriges första Natomöte pågår för fullt fem mil härifrån. Runt Gullarp i Eslövs kommun står rapsfälten i blom och ovanför skjulet sjunger bofinken. Men i en bil på parkeringen sitter en livvakt och bofinken får konkurrens av en fanfar som spelas upp från en högtalare.
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, och Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, står i ingången och klipper samtidigt av ett blågult band. Sedan tar de trappan ner till det som det hela handlar om, en bunker i två plan.
– Att bygga en sådan här anläggning på nytt skulle kosta enorm stora summor pengar. Den här anläggningen riskerade att hamna någon helt annanstans, men nu tas den tillvara för att användas för sitt ursprungliga ändamål, säger Bohlin.
Han går in igenom slussdörrarna och förbi ett rum med duschar och instruktioner om hur man tvättar sig efter att ha utsatts för radioaktivitet. Det är ministerns andra besök i bunkern. Förra gången fick han se hur den såg ut när Staffanstorp köpte den 2024, då den stått orörd sedan 1970-talet. Mycket finns kvar, men sedan köpet har bunkern renoverats. Bland annat har ventilation och kommunikationsteknik moderniserats. Annat finns kvar, som instruktionen på duschrummets vägg.
– Det här säger naturligtvis någonting om Sverige, vilka vi en gång var och vilka vi nu återigen strävar efter att bli. Ett land som tar frågan om hård säkerhet och skydd av civilbefolkningen på stort allvar, säger Bohlin.
Bunkern såldes till en privat ägare av Eslövs kommun 2014. När den åter var till salu tio år senare var Eslöv med i budgivningen men blev överbjudna av grannkommunen som betalade 11,5 miljoner kronor.
Här finns duschar, förråd och flera sovrum med våningssängar i tre plan, totalt 75 sängplatser. Att Staffanstorps kommun köpte en 50 år gammal civilförsvarsanläggning i en annan kommun har väckt frågor, och även kritik från bland annat oppositionen i kommunen. Men Christian Sonesson (M) är nöjd med köpet och menar att det sparat pengar.
– Vi hade jobbat rätt många år med civil beredskap i Staffanstorps kommun och hade utrymmesbrist i våra befintliga lager och stod inför att bygga nytt när den här dök upp till salu, säger han.
Sonesson ser flera användningsområden för bunkern. I fredstid handlar det om långtidsförvaring av livsmedel, utbildning och övning. Vid en kris om skydd och funktion som sambands- och ledningscentral, säger han.
– Det fanns också ett syfte att rädda anläggningen åt det offentliga. Den är förbaskat bra byggd så det hade varit synd att låta den stå, samtidigt som vi hade behov.
Nu finns omklädningsrum för både kvinnor och män. Så var det inte när anläggningen byggdes, med tanken att centrala Skåne kunna ledas härifrån under en kris. Elgeneratorn fungerar fortfarande och vattnet kommer från egen brunn.
Efter att ha visats runt säger Carl-Oskar Bohlin (M) att han imponeras över hur bunkern gjorts brukbar för en relativt låg kostnad.
– Som nation finns det inte den mängden begagnade prylar att tillgå men som en mellanstor kommun är det ett inspirerande exempel för jämnstora kommuner att man kan faktiskt arbeta på det här sättet.
Han tror att många kommuner i dag ångrar att man sålt liknande anläggningar.
– Det var så, det kostade pengar att ha dem, det var ingen som sa att det är viktigt att jobba med de här frågorna.
Ser du framför dig att bunkern kommer att behöva tas i bruk för sitt yttersta användningsområde?
– Exakt hur framtiden gestaltar sig, exakt hur nästa kris ser ut, exakt hur användningen ser ut, det kan ingen veta. Men är det givet säkerhetsläget som vi har omkring oss bättre att ha en sådan här anläggning än att inte ha det så är svaret naturligtvis att det är bättre att ha den.
Fakta.Bunkern i Eslöv
Bunkern är på cirka 740 kvadratmeter och fördelad på två underjordiska våningar. Här finns sängplatser för 75 personer, matsal och sanitetsutrymmen.
Bunkern uppfördes mellan 1974 och 1976 av flera kommuner i centrala Skåne. Tanken var att bunkern skulle fungera som ledningscentral för bland annat kommuner, räddningstjänst och polisen i händelse av kris eller krig.
När bunkern stod färdig var det en av landets modernaste civila ledningscentraler.
Bunkern är omgärdad av betong och är byggd för att klara en direktträff av artilleri och flera hundra kilos flygbomber. Bunkern har en gassluss för att hålla kontaminerad luft ute och ett saneringsrum för att personalen skulle kunna tvätta bort radioaktiva ämnen.
Egen brunn, dieselgenerator och matförråd gjorde att personerna i bunkern skulle kunna isoleras i upp till tre månader, vilket gäller även efter bunkerns återöppnande.
Läs mer:
Följ med ner i kommunens bunker – en tidskapsel från 70-talet
Kalla kriget-bunkern har fått ny ägare: ”I gott skick”
