Iran har avfyrat robotar och drönare mot flera städer i Israel under söndagen och måndagen. Israel har svarat med attacker mot militära mål i västra och centrala Iran.
Timmar innan eskaleringen hade USA:s president Donald Trump uppmanat premiärministern Benjamin Netanyahu att inte hämnas och i stället ge förhandlingarna mer tid, enligt källor till flera medier.
Men så blev det alltså inte.
”Iran och Israel måste omedelbart sluta ’skjuta’”, skriver Donald Trump på Truth Social.
Enligt Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är den senaste utvecklingen ett bakslag för presidenten.
– Trump har hela tiden sagt att det här kriget snart är slut, att de är nära ett genombrott, men det har inte hänt ännu. Det här försvårar ju den processen och det kan säkert också försvåra relationen till Israel, säger han.
Detta är inte heller första gången som uppgifter kommer om oenigheter mellan de två ledarna. Senast förra veckan sa källor till Axios att Trump hade skällt ut Netanyahu och sagt att ”alla hatar dig nu”. Utspelet kom efter att Iran hotat att avbryta förhandlingarna med USA på grund av Israels krigföring i Libanon.
– Trump har ju velat vara en supporter till Israel. Han har kallat sig den bästa vännen som Israel någonsin haft. Men man ska alltid komma ihåg att när det gäller Donald Trump så handlar det om Donald Trump. Om han uppfattar att det blir negativt för honom på något sätt, då betyder lojaliteter ingenting, säger Dag Blanck.
– Han kan vända på klacken och han kan bryta med folk. Det har han gjort förut.
Israel och USA har varit allierade länge och fortfarande finns ett starkt stöd för Israel inom den amerikanska opinionen, även om stödet svalnat något på senare tid. Att överge Israel i kriget skulle riskera att slå tillbaka mot Trump i form av missnöjda väljare, enligt USA-kännaren.
Trumps strategi lär fortsatt vara att försöka nå ett krigsslut. Några amerikanska attacker är inte att vänta, förutsatt att inga amerikanska soldater eller baser angrips.
– Då måste de svara. Och då svarar de, säger Dag Blanck.
Om USA skulle gå in aktivt i striderna igen kan krigets tidsram återigen bli en het fråga. En omstridd lag kräver att kongressen får säga sitt efter 90 dagar, och Trump har tidigare argumenterat för att den tiden inte uppnåtts eftersom vapenvilan inte borde räknas in.
Men skulle då nya attacker innebära att tidräkningen återupptas eller att den nollställs?
– Oklart, säger Dag Blanck.
– Trump skulle säkert säga att det nu börjar om igen. Men det blir antagligen en ny diskussion.