Det är inte ofta Nya testamentet kommer i en ny svensk översättning. Den version som de flesta svenskar läser i dag är från 1981, och dessförinnan kom en översättning 1917. När Svenska bibelsällskapet nu ger ut Nya testamentet 2026 är det därför, enligt Joel Halldorf, något långt större än en kyrklig angelägenhet.
– Det är ju utan tvekan årets största kulturhändelse, säger han.
Bibeln har satt djupa spår i det svenska språket och i litteraturen, understryker Joel Halldorf. En nyöversättning berör därför inte bara troende läsare, utan också den som vill förstå en textvärld som fortsatt präglar svensk kultur.
Samtidigt är nya översättningar, enligt honom, en nödvändig del av Bibelns historia.
– Bibeln är inte en statisk bok, utan ett levande ord. Det finns i kristendomen en idé om att det heliga hela tiden måste översättas i varje ny tid.
När språket förändras och forskningen utvecklas måste också översättningarna följa med. Joel Halldorf är därför i grunden positiv till nya översättningen, som han tagit del av i egenskap av recensent för Expressen. Men entusiasmen är inte reservationslös.
Mycket är bättre än i den tidigare översättningen, säger han, men stilistiskt är den nya versionen ojämn.
– Den är ibland onödigt mångordig och rymmer en del konstlade meningar. Stilen blir lidande av att översättarna har valt att lägga sig alltför nära grekiskan på detaljnivå.
Men närheten till grundtexten är också en av översättningens stora förtjänster. Litterära och teologiska samband blir tydligare, och vissa ordval ger texten mer motstånd och större laddning.
Särskilt starkt reagerade han på Johannesprologen, inledningen till Johannesevangeliet.
– Jag blev berörd när jag läste Johannesprologen. Den är väldigt vacker i den nya översättningen, både genom att den är uppställd som en dikt och genom formuleringarna och, inte minst, interpunktionen.
Där finns också ett av de nya ordvalen som kan bli omdiskuterat. I översättningen från 1981 stod det att ”Ordet blev människa”. I årets översättning heter det i stället att ”Ordet blev kött”.
– Det finns en teologisk poäng i att lyfta fram det. Det är ett lödigare ord, säger han.
Men också andra förändringar lär väcka reaktioner. På vissa ställen används inkluderande språk, som ”bröder och systrar” i stället för enbart ”bröder”, när Paulus vänder sig till församlingar där både män och kvinnor ingår.
– Egentligen tycker jag inte att någon borde kunna reagera på detta, men man ska aldrig underskatta människors småaktighet, säger han.
Motståndet kommer sannolikt också från läsare som har en stark relation till äldre formuleringar. Bibelöversättningar väcker ofta nostalgiska reaktioner, inte minst därför att texterna är så tätt förbundna med minne, tro och språk.
Men där ligger också en del av värdet, menar Joel Halldorf.
– En ny översättning kan göra en välbekant text främmande igen, så att man kan återupptäcka den på nytt.
Läs mer: Ny översättning av Bibeln – då är Judas inte förrädare