Musikutgivning från mindre, oberoende skivbolag har ökat under det senaste decenniet, enligt en ny rapport vars resultat bygger på data från Spotify mellan åren 2015 och 2025.
– DIY-sektorn har ökat mest, det vill säga artister som i huvudsak sköter sin karriär själva, ofta med ett team runt sig, säger Daniel Johansson, musikbranschforskare vid norska Universitet i Innlandet, som tagit fram rapporten.
Utgivningstakten har varit klart högre i indiesektorn än hos de stora multinationella skivbolagen, helt enkelt för att det finns fler aktörer.
– Många mindre aktörer samarbetar ändå med de stora skivbolagen inom olika områden, som distribution och marknadsföring. Även om det kanske ser ut som om en utgivning inte kommer från ett stort skivbolag, kan det fortfarande vara så att man så att säga ”köper” tjänster från dem, säger Daniel Johansson.
Samtidigt kommer majoriteten av royaltyintäkter för svenska artister från den globala marknaden. Anledningen är, enligt Johansson, att svenska artister och låtskrivare är framgångsrika internationellt, men också att tillväxten på den svenska marknaden har mattats av, medan Spotify vuxit globalt.
– Många svenska artister har helt enkelt kunnat hänga med på den resan och hittat publik utomlands. Samtidigt som antalet konkurrerande artister ökar snabbt på Spotify, ökar också massan av svenska artister där streaming nu är en betydande andel av deras försörjning.
Rapporten pekar också på förändrade konsumtionsmönster. Spotifyanvändare lyssnar i större utsträckning på musik som släpptes för över 18 månader sedan. Nya artister konkurrerar således med äldre musik, vilket gör det svårare att slå igenom, enligt Johansson.
Fokus ligger också mer på att bygga en engagerad fanskara, där så kallade ”superfans” står för en stor del av lyssningarna och därmed intäkterna.
– Streamingekonomin är som ett röstsystem där varje lyssning är en röst. En person som spelar en låt 50 gånger under en månad har en röststyrka som är 50 gånger kraftfullare än den som bara lyssnar en gång. Superfanet styr alltså inte bara över sina egna pengar, utan påverkar även hur de mer passiva lyssnarnas pengar ska fördelas.
Daniel Johansson ser tecken på en tredje våg av det svenska musikundret, där nya artister och låtskrivare agerar som entreprenörer och bygger sin publik direkt online.
– Den här nya generationen agerar lite ”utanför” den traditionella branschen, de struntar i mellanhänderna och går direkt på publiken och fansen. Om vi är på väg in i något nytt kanske vi skulle kunna kalla det nya musikundret för ”det svenska indie-undret”.
Han betonar att Spotifys största utmaningar framöver blir att hantera mängden musik som laddas upp på plattformen, mycket på grund av utvecklingen med AI-musik.
– Sedan tycker jag att en stor utmaning fortfarande är att hitta fördelningsmodeller som gör att den stora bredden också belönas ekonomiskt. Men sådana lösningar kräver breda överenskommelser i hela branschen, det ansvaret kan inte enbart läggas på streamingtjänsterna.
