Finansinspektionen (FI) har tagit fram nya allmänna råd för hur företag verksamma inom kreditgivning eller kreditförmedling ska agera när svenskar handlar på nätet.
”Finansinspektionen bedömer att i stort sett samtliga konsumenter som ansöker om en kredit från ett tillståndspliktigt företag kommer att påverkas av de nya allmänna råden”, skriver FI.
Företagen ska samla in fler uppgifter om inkomster, utgifter och skulder, bland annat månadskostnaden för samtliga skulder som en konsument har.
Branschföreningen Swefintech, som samlar fintech-bolag, och som skickat in ett remissvar till förslagen, är kritisk.
– Alla typer av kreditköp digitalt – oavsett belopp och om de är räntefria – ska genomgå en kreditprövning varje gång. Företagen förväntas leverera uppgifter som är svåra att inhämta, eftersom vi inte har något nationellt skuldregister i Sverige, säger Roslana Cederhage, och tillägger att ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor kan omfattas av samma regler som ett betydligt större konsumtionslån.
Företagen behöver samla in mer information och ställa fler frågor till konsumenter, menar hon.
– Det blir att man förväntar sig att företagen ska agera som ett nationellt skuld- och kreditregister.
FI skriver att de nya råden skulle kunna innebära att ”något färre krediter beviljas” om kreditgivaren bedömer att det finns skäl att avråda från att ta en kredit med en lång återbetalningstid eller ett månatligt återbetalningsbelopp som ”inte står i rimlig relation” till det sökta kreditbeloppet.
”Det gäller huvudsakligen de mindre krediterna till konsumenter med låga inkomster. Dock anser Finansinspektionen att det är rimligt ur ett överskuldssättningsperspektiv att konsumenter i vissa fall avråds dessa krediter”, skriver myndigheten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 20 november 2026. Bakgrunden till FI:s förslag är EU:s konsumentkreditdirektiv.
Läs mer: Nya lagar i juli – så påverkas din ekonomi
