Den här texten publicerades först i The New York Times.
Saliv är en av kroppens underskattade hjältar. Den hjälper oss att känna smak, svälja mat, skyddar tänderna mot karies och håller skadliga bakterier i schack.
Det berättar Mark Wolff, dekanus vid University of Pennsylvania School of Dental Medicine.
– Utan saliv är man illa ute, säger han.
Varje dag producerar man omkring 0,5 till 1,5 liter saliv, och dregel är helt enkelt det som händer när saliven rinner ut ur munnen.
Men när går det från normalt till att det kan vara läge att kontakta läkare? Vi bad experter att reda ut vad som händer när vi dreglar.
Vad orsakar dregel?
Oftast beror dregel på att saliv samlas snabbare än man hinner svälja bort den. Under dagen hanterar man vanligtvis saliven genom att svälja.
Men när man sover sväljer man mer sällan och har mindre kontroll över musklerna runt munnen, berättar Emily Boss, chef för barnöron-näsa-hals vid Johns Hopkins Medicine.
– Att andas genom munnen gör det ännu mer sannolikt att man dreglar, eftersom saliven då har en lättare väg ut, säger hon.
Dessutom gör naturlagarna sitt, påpekar Christine Won, medicinsk chef vid Yale Center for Sleep Medicine.
– Om man sover på sidan eller magen, eller slumrar till sittandes (till exempel på en buss eller ett tåg), kan helt enkelt gravitationen vara orsaken till att saliven rinner ut.
Barn tenderar också att dregla mer än vuxna.
– Bebisar och småbarn håller fortfarande på att utveckla kontrollen över läppar, tunga, käke och sväljmuskler, och tandsprickning kan stimulera extra saliv, säger Emily Boss.
Små barn utforskar också världen med munnen – de suger på tummen, tuggar på leksaker eller sitter med öppen mun – vilket kan öka dreglandet.
För de flesta barn förbättras detta när musklerna och sväljmönstren mognar, vanligtvis runt fyra års ålder.
Vad kan man göra för att minska dregel?
Steg ett för att förhindra dregel på natten är att byta sovställning, säger Christine Won.
– Det är inte optimalt för personer med sömnapné att sova på rygg, men det är oftast den bästa positionen för att minska dregel, säger hon.
Om man har svårt att ligga still på rygg kan kuddar runt kroppen fungera som stötdämpare för att hålla en på plats.
Man kan också undvika mat och dryck som stimulerar salivproduktionen före sänggåendet.
– Till exempel får allt surt spottkörtlarna att börja arbeta. Det gäller också i viss mån söta livsmedel och drycker, säger Mark Wolff.
Halsbränna kan också ha en salivstimulerande effekt. Har man anlag för det kan man därför undvika att äta alls nära läggdags och framför allt hålla sig borta från stark eller fet mat.
– Den som använder bettskena eller annan tandställning på natten bör försöka undvika att gnissla tänder, eftersom mekanisk stimulans också ökar salivproduktionen, säger Mark Wolff.
Att åtgärda nästäppa kan också hjälpa mot dregel. Till exempel gör behandling av allergier eller förkylning ofta att det blir lättare att andas genom näsan, och därmed minskar dreglandet.
När är det läge att kontakta läkare?
I allmänhet är dregel på natten mycket vanligt och sällan något att oroa sig för. Dregel under dagen är lite mer bekymmersamt enligt experterna, och om det plötsligt förvärras eller känns onormalt mycket bör man kontakta vården. Det skulle nämligen kunna vara ett tecken på någon allvarligare åkomma.
– Dregel kan till exempel ibland tyda på sömnapné eller andra problem som gör det svårt att andas genom näsan. Hos barn kan det handla om förstorade halsmandlar eller adenoider – små vävnadskuddar i halsen, precis bakom näsan – som blockerar luftvägarna, säger Emily Boss.
– Hos vuxna kan det vara slapp eller fettrik vävnad i bakre delen av halsen som får den effekten.
Dregel kan också bero på genetiska och neurologiska tillstånd som påverkar muskelkontroll eller sväljning, såsom cerebral pares, Downs syndrom, Parkinsons sjukdom, demens, ALS eller stroke.
– Men om det handlar om problem med luftvägarna kan till exempel en operation av halsmandlarna eller användning av en CPAP-maskin hjälpa, säger Chrisitne Won.
Vissa patienter har också nytta av sväljövningar eller munterapi för att stärka koordinationen mellan läppar, tunga och muskler.
I mer allvarliga fall kan läkare skriva ut läkemedel som torkar ut munnen, injicera botox i spottkörtlarna för att tillfälligt förlama dem eller operera bort körtlarna – ibland kallat ”dregelproceduren”. Läkare använder dessa metoder med försiktighet eftersom en alltför torr mun kan vara mycket obehagligt.
– Att producera för lite saliv är ett större problem än att producera för mycket, säger Mark Wolff.
I allmänhet är en fuktig kudde kanske pinsam, men inget man behöver ligga sömnlös över. – Det är snarare ett irritationsmoment än en nödsituation, säger Christine Won.
Den här texten publicerades först i The New York Times och är skriven ur en amerikansk kontext. (c) 2026 The New York Times Company. Översättning: AI med bearbetning av DN:s redaktion.
Läs mer:
Är det verkligen bra att sova med hörlurar?
Sju enkla steg – lär dig sova som en grottmänniska
