Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Jag hatar dubbelmoralen i Stockholm.
Jag går ner i tunnelbanan vid Skanstull på Södermalm. Missar tre tåg för att jag fastnar framför en digital reklampelare som hastigt växlar mellan olika budskap.
Först: halva priset på oekologisk, ultraprocessad glass.
Sedan: bota barn med diabetes.
Därefter: trippel burger of hell.
Och så: information om Östersjöns ohälsa.
På 30 sekunder visar tunnelbanans reklampelare hela problemet i realtid. Först säljs maten som skapar skadorna, bidrar till ohälsa och miljöförstöring. Sedan visas organisationerna som försöker reparera dem.
I fyra års tid har vi på ”Reformaten” – den ideella och oberoende rörelse jag är initiativtagare till, som arbetar holistiskt och förebyggande för positiva matsystem – lobbat mot Stockholms stad kring temat matmiljö. Vi vill att staden ska skapa förutsättningar för sina invånare att äta hållbart och hälsosamt genom att reglera matmiljöerna så att det blir lätt att äta rätt.
I andra länder går borgmästare och regioner före och reglerar den ohållbara och ohälsosamma industrin – förbud mot reklam för ohälsosam mat, mot extrapriserbjudanden som ”köp tre betala för två”, och mot att snabbmat och godis över huvud taget får säljas på specifika platser som i kollektivtrafiken och runt skolor.
I höstas kom äntligen Stockholms nya matstrategi ut på remiss till ett antal aktörer. Med glädje läste vi att staden vill lyfta fram matmiljöer som ett strategiskt fokusområde. Fantastiskt. Hurra!
Stockholm beskriver sig som ”The Capital of Scandinavia” och vill bli Europas mest attraktiva storstadsregion. I regionens strategi för 2050 talas det om god livsmiljö, jämlikhet, inkludering, resurseffektivitet, resiliens och noll klimatpåverkande utsläpp.
Så hur bidrar våra skattepengar?
Jo, parallellt med att kommunen säger att den ska förbättra matmiljön, gör regionen det motsatta.
De regionala politikerna bestämmer över kollektivtrafiken. Det är också de som väljer om vi ska ha reklam i kollektivtrafiken, och vilka direktiv som ska gälla för den.
Politikerna har valt att investera 100 miljoner kronor i digitala reklamskyltar. Pengar som hade kunnat investeras strategiskt i regional matproduktion: i primärproducenter, kvarnar, slakterier och mejerier, eller i stadsodlingar. I infrastruktur som stärker matberedskapen, ökar biologisk mångfald, lagrar kol och säkerställer att vi faktiskt har mat på borden i kris och krig.
Är det nu vi startar ett medborgarinitiativ för att stoppa utbyggnaden av reklamskyltarna
I London har man tvärt om förbjudit reklam för ohälsosam mat i tunnelbanan. Vissa städer, som Grenoble i Frankrike, är helt reklamfria. I Katrineholm har service- och tekniknämnden gett förvaltningen i uppdrag att utreda hur man kan ta bort reklam som påverkar folkhälsan negativt – till exempel reklam för snabbmat och godis.
Och stödet finns. Rapporten Svenskarnas dolda klimatengagemang från Peerpointing, publicerad i april 2026, visar att stödet för flera omställningsåtgärder är betydligt starkare än många tror.
Så varför görs inte mer?
I väntan på att Stockholm ska vakna ur sitt hyckleri flyttade jag ut på landet för att slippa de keffa matmiljöerna. Jag klarar inte av dubbelmoral i för höga doser.
Men alla kan inte flytta.
Så vad gör vi? Är det nu vi startar ett medborgarinitiativ för att stoppa utbyggnaden av reklamskyltarna och istället ber regionen investera i ekosystemen.
Tänk om det offentliga rummet kunde bidra till en gemensam kunskapsgrund. En plats där vi får syn på hur ekosystemen fungerar, vad som bygger hälsa och hur våra val av mat hänger ihop med landskap, vatten, djur och barns framtid.
Läs mer:
Olga Grönvall Lund: Ät en bowl om du vill överleva kriget och krisen
Olga Grönvall Lund: Dags att börja respektera oss kvalitarianer
