Ukraina har riktat fler än 50 attacker mot rysk oljeinfrastruktur sedan mars, enligt en sammanställning från AP. Senast på lördagen anfölls bland annat S:t Petersburg, och en oljeterminal träffades.
De många attackerna har gett effekt. Värst drabbad är än så länge den ockuperade Krimhalvön, där broar har bombats och leveranser av bränsle och andra förnödenheter har skurits av.
Från andra håll i Ryssland kommer samtidigt bilder på köer till bensinstationer. Bristen på bensin och jetbränsle har lett till ransonering i omkring 15 regioner och export har förbjudits till den 31 juli.
– Ni vet mycket väl att problem för bilister och företag kvarstår. Tyvärr finns det också köer vid bensinstationer, sade Vladimir Putin vid ett möte förra söndagen, enligt Bloomberg.
Att uppskatta hur hårt landet drabbats är dock svårt. Än så länge vet man inte hur många av de dryga 40 större oljeterminalerna som har skadats. Det finns också flera mindre anläggningar.
– Det är likadant med raffinaderierna. Många av dessa anläggningar ligger också isolerat långt borta. Det gör det svårare för Ukraina att slå ut dem, men också svårare för Ryssland att skydda dem, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Att Ukraina skulle ha lyckats slå ut hela oljeproduktionen bedömer han som mycket osannolikt.
– Jag tror inte att det är en nära förestående kollaps av hela oljesektorn i Ryssland. Det är nog snarare distribution och logistik som är de stora begränsningarna, inte själva tillgången till olja.
Det låter inte som något tillräckligt besvärligt för att avbryta kriget?
– Nej, det gör det inte.
Även om det nu är svårt att nå ut med bränsle till bensinstationer och anläggningar i delar av landet så lär det inte resultera i ett folkligt missnöje som kan slå mot Putin. Ryssarna är ”vana vid kris” på ett annat sätt än befolkningar i väst, enligt Jakob Hedenskog.
– Ryssarna känner inte att de kan påverka någonting politiskt. Man försöker hanka sig fram, men man vänder inte sitt missnöje mot de styrande och framför allt agerar man inte på något sätt för att påverka situationen, säger han.
Västs sanktioner och Ukrainas attacker har på flera sätt försökt göra kriget svårare och dyrare för Ryssland att fortsätta med. Än så länge har man inte lyckats få Putin eller Kreml att ändra kurs.
Något som däremot skulle kunna sätta käppar i krigshjulet är om det uppstår ett för starkt missnöje inom den ryska militära eller politiska ledningen med hur kriget sköts.
– Det skulle vara om man anser att kriget förs på fel sätt, om militärledningens eller den politiska ledningens kompetens ifrågasätts eller om man anser att det mänskliga lidandet är ett för högt pris givet de krigsmål man satt upp, säger Jakob Hedenskog.
Läs mer:
Ny attack mot rysk oljeterminal – mitt i bränslekrisen
Hypotesen: Ryssland sparar vapen till större anfall