Vägen skär genom savannen, nyanlagd och öde. Svart asfalt, skarpa kantlinjer, reflexstolpar för mörkerkörning.
Men här kör ingen efter mörkret.
Vid vägkanten står en pojke i blått, Mohamed, åtta år. Ingen bil har passerat på en halvtimme, ändå dröjer han kvar. Där han växte upp fanns inga vägar alls, nu känns det nästan som att bo i en stad.
Han blickar bortåt. Ett avlägset brummande hörs.
– Det var i december. På morgonen. Jag satt med mamma och pappa. Vi åt injera-pannkaka.
Han stannar upp, rösten sjunker.
– Det kom män med vapen.
Pappan ropade:
– Fly, barn!
Mohamed rusade barfota efter sin mamma, österut, den enda riktningen som fanns. De sprang tills benen inte orkade mer. När de nådde lägret på kullen fick de höra vad som hade hänt, att pappan stannat kvar med andra för att försöka skydda byn.
– De sa att han skjutits.
En tankbil passerar i ett moln av rök. Marken skakar till, hans blå kläder fladdrar i vinddraget.
Han är hungrig.
Bundaran-lägret brer ut sig över slänten, tält efter tält. Omkring 800 familjer bor här, mellan termitstackarna.
De flesta i lägret har flytt från strider om betesmark och vatten mellan grupper från Somali- och Oromiaregionen.
Mohamed, hans mamma Shukri Aden, 38 år, och de sju syskonen bor i ett av tälten längre upp. Här finns ingen el. Vattentunnorna ekar tomma. Getter driver fram, rör upp jorden.
– Förr hade vi också djur, säger mamman. Åsnor och kameler. Nu samlar jag ved och säljer den.
Hon för undan den rödflammiga slöjan från ögonen. Drar en trästicka genom jorden. Ettåringen klänger sig mot hennes bröst.
Sedan de kom hit har familjen fått motsvarande 900 kronor vid ett tillfälle.
– Det räddar oss. Utan hjälpen går vi under.
Det svenska stödet delas ut tre gånger under årets svåraste period och går till de 100 mest utsatta familjerna i lägret, som änkor och äldre. Övriga får ingenting.
Fakta.Biståndet till Etiopien
● Runt 20 miljoner människor i Etiopien i behov av humanitärt stöd, enligt FN.
● Krisen drivs av konflikter och torka och slår mot tillgången till mat, vatten och sjukvård.
● Hjälpsystemet pressas av neddragningar och stoppade program.
● Sida avsätter 141 miljoner kronor i initialt humanitärt stöd till Etiopien 2026, jämfört med 199 miljoner kronor 2025.
Källor: OCHA, Sida Humanitarian Crisis Analysis 2025 och 2026
Pengarna kommer från Sida och betalas ut genom Islamic Relief, och ska lindra nöden och motverka undernäring. Men den 31 maj upphör allt stöd till organisationen. Sida hänvisar till regeringens nya försiktighetsprincip. Bakom beslutet finns ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism. CVE finner inget som visar att Islamic Reliefs verksamhet är antidemokratisk eller extremistisk, men personer med koppling till organisationen pekas ut som en möjlig risk.
Biståndsminister Benjamin Dousa har uppgett att de negativa följderna ska bli små.
– Tvärtom kommer vi använda oss av andra kanaler som också har humanitärt tillträde och som hjälper till med rent vatten, matpaket och vaccinsprutor, sa han till Aftonbladet i januari.
Frågan är vilka kanaler. Och när de är på plats.
I stora delar av Etiopien begränsas tillträdet av konflikter och säkerhetsrisker, konstaterar Sida i en intern rapport i år. Samtidigt har etablerade organisationer tvingats stänga kontor efter neddragningar i det internationella stödet. I lägret på slänten finns bara Islamic Relief.
Vi tar oss upp, förbi män på rangliga plaststolar och kvinnor som kisar mot solen. Federala styrkor sattes in och försvann och andra har tagit över deras marker.
Taket inne i tältet är välvt. Hålen i presenningen syns som ljuspunkter mot jordgolvet. Mohamed torkar svetten från nacken. Han har inte ätit sedan riset till frukost och middagen dröjer. Fingrarna rullar ett tomt 9V-batteri.
– Jag är inte lika rädd på nätterna längre.
Han berättar att han fått ett favoritlag: Liverpool – och drömmer om att sitta på en motorcykel. Sedan tar han blocket, skriver sitt namn och tittar på bokstäverna en stund.
– Tror du jag kan bli lärare?
Vi vänder norrut mot Addis Abeba. Den nya asfalten tar slut efter några mil. Först grus, sedan lera.
Mobiltäckningen försvinner. Lastbilar står fastkörda, vi får punktering och motorhaveri. Till sist når vi fram.
I mobilen väntar ett pressmeddelande. Samtidigt som vi är här har migrationsminister Johan Forssell besökt Addis Abeba. Samtalen har handlat om hur återvändandet från Sverige till Etiopien ska öka.
Därefter kommer ytterligare ett besked, från Sida:
”Sida har inte haft ett särskilt uppdrag att identifiera eller ersätta aktörer när stödet upphör utan fortsätter att låta våra behovsbaserade analyser styra de områden som är värst drabbade i landet”, skriver Bilan Osman Jama, avdelningschef vid den humanitära avdelningen, i ett mejl.
En aktör har plockats bort. Ingen annan tar vid.
Benjamin Dousa skriver till DN att hans tidigare uttalande syftade på att pengarna som gått till Islamic Relief kommer att gå till andra aktörer, om än inte på samma plats:
”Det finns ett enormt lidande runt om i världen, och vi vill alltid att svenskt bistånd gör så mycket nytta som möjlig. Men svenska skattepengar ska inte gå till organisationer Sida inte kan säkerställa inte har några kopplingar till extremism, terrorism eller islamism. Det är därför vi har skärpt styrningen av Sida, och infört en försiktighetsprincip. I grund och botten handlar det om respekt för hårt arbetande människors skattepengar.”
Läs också: Vem ska hjälpa Bahasan när svenska stödet försvinner?
Fakta.Islamic Relief och kritiken
Islamic Relief grundades i Storbritannien 1984 och verkar i ett 40-tal länder, ofta i konflikt- och katastrofområden där få andra aktörer finns på plats – bland annat i Sudan, Afghanistan och Gaza.
Organisationen har länge varit omstridd. Kritiker hävdar kopplingar till Muslimska brödraskapet och islamistiska miljöer, något Islamic Relief tillbakavisar.
Under 2020 lämnade flera styrelseledamöter i Islamic Relief Worldwide sina poster efter att antisemitiska inlägg avslöjats. En brittisk myndighetsgranskning året därpå fann inga belägg för att den humanitära verksamheten stödde våldsbejakande extremism och bedömde att nödvändiga åtgärder hade vidtagits. En Sida-utredning fann inte heller skäl att avbryta stödet och beskrev verksamheten som av ”hög kvalitet”.
Olika länder har gjort olika bedömningar. I Tyskland och Nederländerna har stöd stoppats, medan bland annat Storbritannien och flera FN-organ fortsatt samarbeta med organisationen.
I december 2025 beslutade Sida att avslå organisationens ansökan om fortsatt stöd efter ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism. Myndigheten hänvisade till försiktighetsprincipen.
Beslutet välkomnades av bland andra företrädare för Sverigedemokraterna. Flera svenska biståndsorganisationer har däremot kritiserat beslutet för otydliga grunder och negativa följder för utsatta människor. Islamic Relief har avvisat alla kopplingar till extremism.
Om journalisterna
Staffan Lindberg är specialreporter på Dagens Nyheter och arbetar med granskande journalistik, ofta om globala frågor. Han har tidigare belönats med Stora journalistpriset och Guldspaden.
Linus Sundahl-Djerf är fotograf på DN sedan 2025. Han har tidigare utsetts till Årets fotograf och vunnit Årets bild.
