Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Hur omfattande är bränderna i Europa i år?
Redan här uppstår en konflikt. På sociala medier har det cirkulerat statistik som tycks visa att Europa har en ovanligt lugn brandsommar – i skarp kontrast till de fruktansvärda rapporterna från drabbade områden. En av dem som spridit den bilden är Matthew Wielicki, som nyligen utsetts av Donald Trump till att leda US Global Change Research Program som tar fram USA:s årliga klimatrapport National Climate Assessment.
Men den statistiken är kraftigt vilseledande, vilket flera medier har rapporterat. Den räknar nämligen med Ryssland i Europa och i Ryssland har det brunnit ovanligt lite i år. Eftersom Ryssland är enormt stort drar det ner siffrorna för Europa, även om majoriteten av Ryssland som bekant ligger utanför Europa.
När det gäller skogs- och markbränder i EU är siffrorna tvärtom skyhöga. I Frankrike är 2026 överlägset det värsta året som uppmätts av EU:s brandtjänst EFFIS sedan 2006. För unionen som helhet är siffrorna de näst högsta för den här tiden på året.
Vad har orsakat bränderna?
Även här pågår en ilsken debatt, särskilt kring vilken roll klimatförändringarna spelar. SVT rapporterade nyligen att en av fem svenskar inte tror att det går att koppla bränderna till klimatkrisen. Bland män är siffran än högre, var tredje man ser litet eller inget samband mellan klimatförändringarna och bränderna.
Det vanligaste argumentet för den som ifrågasätter klimatets roll är att majoriteten av bränderna orsakas av människor. Det är helt riktigt – EU bedömer att omkring 95 procent av bränderna orsakas av mänsklig aktivitet. Det cirkulerar också påståenden om att de flesta bränder orsakas av pyromaner, vilket är felaktigt. Visst förekommer att bränder antänds avsiktligt, men den absoluta majoriteten av bränderna orsakas av oaktsamhet – exempelvis genom gnistor från stora maskiner, elledningar, en cigarett som slängs i naturen eller en dåligt släckt lägereld.
Men än viktigare: att gnistorna tänds av människor är inget bevis för att klimatkrisen inte spelar någon roll. Varken cigaretter eller pyromaner hade kunna orsaka sommarens monsterbränder om vädret inte hade varit så extremt. Först, den mycket blöta vintern som gav mycket växtlighet. Därefter, den extremt torra och heta luften som likt en svamp suger upp all fukt från marken och gör den extremt lättantändlig. Forskare konstaterade nyligen att Frankrikes och Spaniens extrema brandriskväder har blivit både vanligare och värre av människans utsläpp. Dessutom blir den så kallade brandrisksäsongen, alltså den period på året med hög risk för bränder, allt längre.
Var tredje man har alltså fel. Det råder ingen tvekan om att de extrema bränderna bär klimatkrisens avtryck.
Vad spelar skogsbruket för roll?
Här kommer nästa stridsfråga. Den jättelika branden utanför Bordeaux har skapat en diskussion om riskerna med stora monokulturer av planterade barrträd, i detta fall snabbväxande terpentintallar. Barrträd är särskilt riskabla när det gäller bränder eftersom barren blir väldigt torra. Glödande barr kan dessutom flyga flera kilometer med vinden, så att branden tar stora språng. Blandskog, med både lövträd och barrträd, är enligt experter mer brandtålig.
I Spanien, å andra sidan, kommer larm om att tidigare aktivt brukad mark tillåtits växa igen. Det har skett en ”förbuskning” av vegetationen, som gör att det finns mycket bränsle för bränderna. Landsbygden är inte heller befolkad som förr, vilket gör att bränderna inte upptäcks lika snabbt vilket ökar risken för att de hinner bli stora.
Sammantaget kan man konstatera att man varken kan peka på skogsbruket, pyromaner eller klimatkrisen som enskild orsak till de katastrofala bränderna. Det är allt, tillsammans.
Läs mer:
Ny rapport: Klimatförändringar driver på bränderna i Frankrike och Spanien
Bryssel skickar brandflyg och nödhjälp – men öppnar för mer utsläpp