Sommarljuset har skapat ett feberliknande tillstånd denna sommar i Stockholm. Det är fredagsnatt när sekundvisaren slår över till kvart över ett och dagens mörkaste stund infinner sig. Då ringer det hos larmoperatören.
På andra sidan telefonlinjen hörs ett isande nödrop, det är en kvinna med fasa i rösten som vädjar om hjälp. Ett polispar åker till brottsplatsen i Stockholms innerskärgård. Ingen av dem tar sig levande ut.
De är de första i Stockholmspolisens kår som i Netflix nya svenska dramaserie faller offer för en hänsynslös seriemördare. I ”Blodsoffer” spelar dock de tortyrlika morden inte huvudrollen. De är snarare katalysatorn för vad manusförfattaren George Kay egentligen vill att serien ska handla om: relationen mellan far och son.
– För mig har den centrala frågan handlat om hur det skulle vara för en son att jobba med sin pappa. Man har ofta väldigt mycket gemensamt med sina föräldrar, men samtidigt finns det också många grundläggande skillnader, säger han.
Brittiskbördige George Kay har tidigare skapat serier som ”Killing Eve”, ”Lupin” och ”Hijack”. När DN träffar honom befinner sig hans första svenska serie i det sista klippningsstadiet. Utanför hotellet, längs Strandvägskajen, väntar tålmodiga turister på att stiga ombord på sightseeingbåtar, och på himlen tronar solen. Det var just bland annat ljuset som sporrade George Kay att placera sin serie i Sverige.
– Den bygger på min fantasi om hur det skulle vara att bo här, jag tror man skulle bli galen av dagar utan slut. Tanken på att karaktärerna inte kan vila intresserar mig. Sedan är det också en tidsmässig aspekt, att morden utförs vid samma tid varje vecka – när det är som mörkast, säger han.
Serien kan ses som en modern nordic noir, trots att majoriteten av handlingen utspelar sig i solljus. Inför arbetet har George Kay jobbat med en svensk researcher, för att säkerställa sanningshalten inom såväl Stockholms geografi som det polisiära arbetet. Han har tidigare skildrat blåljuspersonal i serier som utspelar sig i andra länder.
– Det är mindre hierarkiskt i svensk poliskår och det bygger mycket på samarbeten. Det är också därför den här serien blir som en västern, där det är två män som åker ut tillsammans för att lösa brottet. De hade inte kunnat lösa det om det inte vore för varandra, och det ständiga dagsljuset är i linje med västernkänslan.
I ”Blodsoffer” är det poliskåren som faller offer för en serie grova mord. I centrum hittar vi utredningsledare Thomas – spelad av Jakob Oftebro – som befinner i toppen av karriärstegen. Han är driven, jobbar hårt, bor bland innerstadens grädda och vilar tryggt i kärnfamiljens grundvalar.
När polismorden skakar om både Thomas och hans kollegor drivs han att söka upp sin pappa Alfred, spelad av Peter Andersson. Alfred är en pensionerad och klipsk polis som fick lämna yrket i förtid på grund av olämpligt beteende. Hans stora intressen är finsk alkoläsk, en modelljärnväg och att sucka över polisens svek. Far och son har en ansträngd och kylig relation, där bådas stolthet riskerar att grusa ett gemytligt samkväm.
– De tvingas inse att de behöver varandra för att klara upp mordet, vilket skapar ett spännande drama. Brotten blir en ursäkt för dem att återförenas igen, samtidigt finns det mycket avundsjuka mellan dem båda. Det är en omöjlighet att tävla med sitt barn eller sin pappa, säger George Kay och fortsätter:
– Det handlar också om hur män pratar med varandra.
George Kays tidigare hyllade tv-serie ”Lupin” skildrar gentlemannatjuven Arsène Lupin. I den serien ville han utforska hur Frankrike behandlar sin mångkulturella befolkning och hur klassystemet påverkar människor. I ”Blodsoffer” utforskas den svenska poliskåren.
– Jag ville skriva om hur polisen ser på sig själv och hur de skyddar varandra. När jag skapar tv-serier försöker jag både göra underhållning och en samhällsanalys. Jag upplever också att Sverige har ett starkt system av samhällsansvar och det var en bra grund att bygga den här historien på, säger han.
Trots att George Kay gjort sig ett stort namn inom genren kriminaldrama är det inte brotten i sig som lockar honom, snarare hur brotten påverkar karaktärerna.
– Våldet ska inte överdrivas och inte heller visas för sakens skull, utan det måste ha ett berättigat narrativt syfte. Brott är ett bra sätt att förstärka vår förståelse för vilka karaktärerna är. När människor tvingas in i en dramatisk situation blottläggs deras verkliga karaktär, säger han.
Det är också en av anledningarna till att detaljerna kring morden i ”Blodsoffer” till en början är återhållna. I stället får mordens omfattning speglas i känsloyttringarna hos polisen.
– De känns nästan mer våldsamt att inte visa ett brott. Då är det tittarens fantasi som ansvarar för att tänka hur mordet gått till.
Fakta.”Blodsoffer”
Kriminaldrama i 5 avsnitt med premiär på Netflix den 20 augusti.
Skapare och manusförfattare: George Kay
Regissör: Kristoffer Nyholm
I rollerna syns bland andra Jakob Oftebro, Peter Andersson, Alexander Abdallah, Henrik Norlén och Electra Hallman.
Läs mer:
Karin af Klintberg och Teresa Alldén: ”Trustorhärvan är en studie i manlighet”
Svenska manusförfattare går från lagarbete till solorace