Sänkt matmoms, lägre skatt på arbete och minskad elskatt. Det är bara några av posterna i regeringens omfattande budgetpaket för att få fart på svensk ekonomi.
– Det är en saftig kaka man ställer fram på bordet, konstaterar Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
De senaste åren har de flesta svenskars köpkraft urholkats ordentligt av inflation och räntehöjningar. Nu pekar flera pilar åt rätt håll. Men alltjämt råder lågkonjunktur, vilket regeringen vill råda bot på genom att stimulera ekonomin.
– Det satsas ovanligt mycket pengar, vilket avspeglar att vi går mot ett val men också att regeringen vill stötta hushåll som haft det tufft, säger Stefan Westerberg.
De största vinnarna på skattesänkningarna blir småbarnsfamiljer där båda föräldrarna arbetar, enligt hans beräkningar. De gynnas, utöver de bredare skattesänkningarna, av att förskoleavgiften sänks.
En familj med medianinkomster och två barn på förskolan kan få uppemot 2 000 kronor mer kvar i plånboken per månad nästa år.
En typisk höginkomsttagarfamilj får nästan 3 000 kronor mer över, enligt samma beräkning. De gynnas också av att det skattefria beloppet på ISK-konton höjs, vilket aviserades redan i fjol, och att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
– Låg- och medelinkomsttagare är vinnare eftersom de procentuellt får mer pengar kvar i plånboken i förhållande till deras inkomster. Men i reda pengar får höginkomsttagare mer, säger Stefan Westerberg.
Ensamstående pensionärer och låginkomsttagare blir de relativa förlorarna på budgeten, visar hans beräkningar. Även de får visserligen mer pengar över i plånboken, men inte lika mycket.
– Barnfamiljer har stora fasta kostnader som de inte kan ducka för, och de har ökat mycket de senaste åren, så satsningarna är nog en följd av det, säger privatekonomen.
Samtidigt gynnas hushåll med svag ekonomi av höjt bostadsbidrag och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning.
– Många med sämre ekonomin har ännu inte klarat av att ruska av sig de sämre tiderna som varit. I den mån man vill stötta hushållen och få igång konsumtionen är det rimligt att rikta satsningarna åt de som behöver pengarna.
