De första skyltarna på engelska dyker upp ungefär nio kilometer från Ramstein, en småstad inbäddad i grönskande bokskogar.
”Air Base”.
”Don’t park on the sidewalk”.
Sedan tar det stopp. Ett högt stängsel, taggtråd, vägspärrar och skylten ”U.S. Army Garrison Rheinland-Pfalz”.
Här börjar flygbasen. Ett gigantiskt område som täcker 15 kvadratkilometer, cirka 130 kilometer sydväst om Frankfurt i leende sydtyska landskap. Världens största amerikanska flygbas utanför USA, med eget shoppingcentrum, militärsjukhus, simhallar, skolor. Och en golfbana med 18 hål.
– Utan flygbasen vore vi ingenting. Här finns ju ingen industri, säger Edeltraud Natale, 72.
Vi träffar den välklädda och elegant sminkade pensionären i centrum av Ramstein. Precis som alla andra vi talar med betraktar hon ”die Amis” som en oupplöslig del av sin hemstad. Slangordet ”Ami” betyder ungefär ”jänkare”. I Ramstein är det ett ord som uttalas med kärlek.
Totalt 55 000 amerikanska soldater och deras familjer är bosatta i Ramstein-Miesenbach (som staden officiellt heter). Det är många gånger fler än stadens 7 600 invånare. Men Ramsteinborna känner sig inte belägrade. Tvärtom privilegierade. Detta tack vare de två miljarder dollar som årligen strömmar in via flygbasen.
– Vet ni hur många som har byggt hus som de hyr ut åt amerikanerna? Alla dessa hus skulle stå tomma om flygbasen försvann. Det skulle bli en spökstad, säger Edeltraud Natale.
Liksom andra vi möter använder hon inte det tyska ordet för flygbas. I Ramstein heter det air base även på tyska.
I slutet av förra veckan meddelade Donald Trump att USA drar 5 000 amerikanska soldater ur Tyskland. Det är visserligen ingen avgörande förändring, med tanke på att det totala antalet amerikansk militärpersonal i Tyskland är 36 400.
Effekten var en annan: den psykologiska. I 70 år har tyskarna vant sig vid att USA tar hand om deras säkerhet. Inget land förutom Japan skyddas av lika många amerikanska militärbaser och personal som Tyskland. Och ingenstans märks det här bättre än i den sömniga småstaden Ramstein, där restauranger, kaféer, hotell, bilförsäljare och serviceinrättningar täljer guld på den amerikanska närvaron.
– Därför mår vår stad också bra. Vi har förstklassig hälsovård och fina skolor och infrastruktur. I motsats till de flesta småstäder i Tyskland är vi dessutom skuldfria, säger krögaren Andreas Hausmann, 57.
Han äger en av amerikanernas favoritrestauranger, Big Emma. Den ligger precis intill Hotel America (också ägd av familjen Hausmann). Restaurangen har rustik stil, med långa pälsklädda träbänkar och plankfodrade väggar, där tyska och amerikanska flaggan hänger sida vid sida.
På menyn: de största hamburgarna i stan.
– Vi har 800 gram kött i dem. Men amerikanerna älskar också tyska schnitzlar, konstaterar Hausmann förnöjt.
Packar flygbasen ihop är det en katastrof, konstaterar Hausmann frankt. De amerikanska soldaterna som USA tänker kalla hem är stationerade i Vilseck i Bayern. Men ingen vet vad som händer härnäst.
I Ramstein vägrar man ens tänka tanken att flygbasen skulle försvinna.
– Det där har vi hört i åratal – att amerikanerna är på väg att ge sig av. Men så mycket som de har investerat i sin bas under senare år känns det helt orealistiskt. De har bland annat byggt en ny skola för 100 miljoner dollar. Nu håller de på med ett militärsjukhus för 1,8 miljarder dollar! säger borgmästaren Ralf Hechler.
Hechler tar emot på stadshuset i centrum av staden. Jag har mejlat honom samma morgon och borgmästaren har prompt kilat in oss i sin tidtabell. Detta trots att han är nedringd av tyska, japanska och schweiziska medier. Att Trump minskar den militära närvaron i Tyskland väcker uppmärksamhet världen över.
Ralf Hechler är ramsteinare i femte generationen. På 1950-talet drev hans farföräldrar en restaurang och slakteributik åt de amerikanska soldaterna. Då var Ramstein fortfarande ren landsbygd. De flesta invånare levde på jordbruk och mjölkkor.
– Säkerhetsföreskrifterna var inte så stränga då. Vi barn kunde cykla in på flygbasen, den var inte ens inhägnad. Min mamma brevväxlar fortfarande med amerikaner hon lärde känna som ung. De skickar kort på barn och barnbarn till varandra.
På föräldrarnas tid kommunicerade tyskar och amerikaner med teckenspråk.
– I dag växer många tyska barn upp i en tvåspråkig miljö eftersom de har amerikanska grannar. De träffar amerikanska familjer i idrottsföreningar, de får hela tiden en massa tillfällen att använda engelska. Amerikanerna ges däremot inte en chans att lära sig tyska. Alla vill tala engelska med dem, konstaterar Hechler.
Majoriteten av de amerikanska soldaterna bor utanför basen och rör sig fritt i samhället. De får inte bära uniform, men är lätta att känna igen på sina stora fyrhjulsdrivna jeepar. Nästan varje timme hörs ljudet av amerikanska transportflygplan, som mullrande lyfter och landar. Överallt skyltar affärer, kaféer och idrottsföreningar på engelska.
– Vi träffar amerikaner jämnt. Det går inte att tänka sig Ramstein utan dem. Trots att fru Wagenknecht kommer hit en gång om året och demonstrerar mot flygbasen, säger Norbert Mansmann, 72.
Sahra Wagenknecht är en tysk vänsterpopulistisk politiker från före detta Östtyskland. Mansmann konstaterar att de som inte gillar militärbasen nästan alltid är från öst. ”Man får ju inte säga ’DDR’ mer”.
– Vad vet fru Wagenknecht om våra liv? Varför kommer hon hit och talar om att amerikanerna ska väck? Hon vet inte vad hon snackar om.
Norbert Mansmann är egentligen pensionerad. Han extraknäcker då och då på restaurangen Big Emma med att reparera kylskåp och frysar. Förbundskansler Friedrich Merzs kritik mot det amerikanska anfallskriget mot Iran faller honom inte i smaken.
– Vi har en bra kansler. Men han borde tänka efter innan han öppnar munnen. Jag förstår nog att amerikanerna börjar bli trötta på att vi gömmer oss bakom dem. Föreställ dig vilka ekonomiska problem vi skulle få om de drog sig tillbaka!
Det senaste året har Trump och hans överlägsna stil mot Europa skapat en viss förstämning i det så amerikavänliga Ramstein.
– Jag har alltid sett amerikanerna som våra beskyddare. Men antagligen är de inte längre det sedan Trump kom till makten, säger Traude Jung, 78.
Också Ramsteins borgmästare Ralf Hechler är besviken.
– Som Trump beter sig gör man helt enkelt inte mot vänner och partner.
Men, tillägger han: Det ändrar inte vår inställning till flygbasen.
– Våra Amis är fortfarande våra Amis.
Flygbasen i Ramstein är ett nav för USA
Den amerikanska flygbasen Ramstein Air Base planerades år 1949 av franska armén, som då ockuperade denna del av Tyskland efter andra världskriget. Basen byggdes av tysk arbetskraft 1951–1953. Det är den största amerikanska flygbasen i världen utanför USA.
Cirka 55 000 amerikansk militärpersonal och deras familjer bor här, de flesta utanför basen.
USA använder basen som ett nav för sina operationer i Mellanöstern, Afrika och Östeuropa. Sårade soldater från Mellanöstern och Afrika flygs hit för att få vård på militärsjukhuset, som är USA:s största utomlands.
I Ramstein ligger även Natos kommandocentral för luftförsvaret.
År 1981 utförde den vänsterextremistiska gruppen Röda arméfraktionen en attack mot flygbasen med hjälp av en bomb på motorcykel. Därefter inhägnades området.
Ramsteingruppen är en allians av 57 länder som har kommit överens om att bistå Ukraina i försvarskriget mot Ryssland. Gruppen hade sitt första möte på flygbasen i Ramstein den 20 januari 2023.
Orten Ramstein i sydtyska Rheinland-Pfalz ska inte förväxlas med det tyska metallbandet Rammstein, grundat 1994.
