I den kommande höstbudgeten har regeringen och Sverigedemokraterna avsatt ett rekordhögt reformutrymme på 80 miljarder kronor. Regeringen motiverar den höga summan med att Sverige befinner sig i lågkonjunktur och att det behövs åtgärder för att få fart på ekonomin.
I förra veckan presenterade Tidöpartierna en tillfällig sänkning av matmomsen från 12 till 6 procent. Nu lanseras ett skattepaket som kommer att kosta statsfinanserna 30 miljarder kronor.
– Det här är en väldigt stor injektion i svensk ekonomi. Det här är en god grund för att hushållen ska kunna börja bli mer optimistiska, säger Elisabeth Svantesson.
Den största delen, cirka 17 miljarder kronor, går till ett nytt jobbskatteavdrag som sänker skatten med cirka 400 kronor för den som har en lön på 38 800 kronor i månaden. För månadsinkomster över 60 000 kronor blir skattesänkningen drygt 700 kronor.
Till skillnad från matmomsen är de sänkta inkomstskatterna permanenta.
– Vi vill att hushållen ska våga konsumera mer. Då är det en helt naturlig konjunkturpolitik att en del är permanent och annat är tillfälligt, säger Elisabeth Svantesson.
Det senaste jobbskatteavdraget blir det tredje sedan den här regeringen tillträdde. Sammanlagt har Tidöpartierna sänkt inkomstskatterna med cirka 40 miljarder kronor.
– Att vi gör det här nu handlar både om att det är tufft för många och att lågkonjunkturen måste brytas. Men det är också rätt strukturellt att sänka skatten på arbete. Vi har höga skatter på arbete, säger Elisabeth Svantesson.
Utöver jobbskatteavdraget sänker Tidöpartierna även skatten på pensioner och för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringsföreträdare brukar framhålla att det ska löna sig bättre att arbeta än att gå på bidrag men SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt tycker att det finns skäl att de som har sjuk- och aktivitetsersättnings ska betala samma skatt som de som arbetar.
– Det här är en grupp som mer eller mindre permanent står utanför arbetsmarknaden Då kan jag tycka att det inte är helt hållet rättvist att det ska finnas en sån skatteklyfta, säger han.
Regeringens paket innehåller även sänkt elskatt, sänkt förskoleavgift och ett högkostnadsskydd på el. Däremot kommer det inte att bli något höjt barnbidrag i höstbudgeten.
– Det vi gör nu går rakt in till svenska familjer och hårt arbetande människor, och det är den väg vi har valt att gå. Elskatten, skatt på arbete, momsen, förskoleavgiften – det är ett väldigt stort paket som stärker många, säger Elisabeth Svantesson.
Tillsammans med matmomsen har regeringspartierna nu lagt fram olika skattesänkningar på drygt 50 miljarder kronor inför höstbudgeten. En stor del av de här pengarna kommer att lånas upp, vilket innebär att Sverige statsskuld kommer att öka.
Finansministern försvarar upplåningen med att det behövs stora satsningar för att bryta lågkonjunkturen och att statsskulden ändå inte kommer att öka så mycket.
– Den ökar marginellt. Vi räknar med att statsskulden är drygt en procentenhet högre år 2028 än vad den är i dag. Det är för att vi har låg statsskuld som vi kan göra det här, säger Elisabeth Svantesson.
