I sin klimatpolitiska handlingsplan presenterade regeringen i slutet av förra året en kurva som visar hur utsläppen når hela vägen ner till netto noll år 2045.
Men enligt den analys som Naturvårdsverket nu presenterar blir kurvan hängande en bra bit upp i luften.
Med regeringens beslutade åtgärder återstår ett gap ned till noll som motsvarar åtminstone 11 miljoner ton koldioxid år 2045, och skillnaden minskar endast marginellt om även planerade åtgärder räknas in.
Detta förutsätter att även så kallade kompletterande åtgärder används fullt ut, exempelvis koldioxidinfångning och utsläppsminskande insatser i andra länder. Utan sådana åtgärder växer gapet till 22 miljoner ton.
– Vi har tittat på alla nationella klimatmål till 2030, 2040 och 2045 och på vårt åtagande gentemot EU till 2030. Vi har även tittat på hur utvecklingen går inom markanvändningssektorn. Resultatet är att vi når inte når något av dessa mål, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
Enligt regeringens klimathandlingsplan kommer målet till 2045 att nås. Hur kommer det sig att ni gör en annan bedömning?
– I vår bedömning tar vi bara med beslutade och planerade styrmedel som man kan se konkreta förslag på, till exempel om de ligger i en proposition eller har kommit ganska långt i en EU-förhandling. Vi kan inte ta med andra typer av förslag, som till exempel att göra utredningar som vi inte vet vad de leder till, säger Sara Almqvist.
Under den omdiskuterade kurvan i regeringens klimathandlingsplan angavs Naturvårdsverket som en av referenserna. Naturvårdsverkets underlag till den kurvan var dock ett så kallat målscenario, förklarar Sara Almqvist.
– Det är ett scenario där vi tittar på potentialer och vilka åtgärder som är möjliga för att nå målen. Ett målscenario handlar om vad som är möjligt att genomföra, men sedan behöver det tillkomma politik av rätt slag för att nå de potentialerna.
Vilka åtgärder från regeringen har lett till minskade utsläpp?
– Regeringen har till exempel förstärkt och förlängt klimatpremien för tunga fordon. De har också lagt in ett nytt stöd till lätta ellastbilar och fattat beslut om en skrotningspremie. Men sammantaget ger det en ganska liten effekt. Vid sidan av den här typen av åtgärder har också ett antal beslut fattats som förbättrar förutsättningarna för omställningen, exempelvis medel till laddinfrastruktur.
Enligt Naturvårdsverkets analys missas inte bara de nationella klimatmålen. Det kvarstår även ett gap till Sveriges EU-åtagande vad gäller utsläppen inom den så kallade icke-handlande sektorn till 2030 (ESR-utsläppen).
Underskottet gentemot EU-åtagandet blir 6–14 miljoner ton beroende på hur mycket användningen av fossila drivmedel ökar.
En lägre tillväxt i skog och mark har tillsammans med ökad avverkningstakt dessutom lett till att nettoupptaget av kol har minskat, enligt Naturvårdsverkets analys.
Jämfört med fjolårets klimatredovisning, som presenterades i höstbudgeten, ligger detta scenario dock två miljoner ton närmare 2045-målet.
Enligt klimatlagen ska regeringen presentera en klimatredovisning för riksdagen varje år. Den ska innehålla en noggrann genomgång av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken, hur de påverkar utsläppen av växthusgaser och om utvecklingen ligger i linje med de klimatmål som riksdagen har enats om.
Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram ett omfattande underlag till klimatredovisningen, i samarbete med bland andra Jordbruksverket, Energimyndigheten, Trafikverket, Trafikanalys, Skogsstyrelsen och Konjunkturinstitutet.
DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Hennes pressekreterare meddelar att Romina Pourmokhtari inte kommer att kommentera Naturvårdsverkets underlag.
Fakta.Så här stort är gapet till klimatmålen
● Etappmålet till 2030 missas med 7 miljoner ton med beslutade styrmedel. Med kompletterande åtgärder blir gapet cirka 3 miljoner ton 2030.
● Målet för inrikes transporter är att växthusgasutsläppen ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Enligt Naturvårdsverkets analys kommer de att minska med högst 40 procent.
● År 2040 hamnar utsläppen cirka 5 respektive cirka 4 miljoner ton över målet.
● De återstående utsläppen år 2045 kommer främst från industri (6 miljoner ton), jordbruk (knappt 6 miljoner ton), inrikes transporter (3–4 miljoner ton) förbränning av avfall inom el- och fjärrvärmesektorn (2,5 miljoner ton) och från arbetsmaskiner (drygt 2 miljoner ton).
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer:
Klimatkalkylen som regeringen inte visade
Sänkt reduktionsplikt drabbar kommunernas klimatmål
Experternas kritik: Regeringen saknar en plan för klimatet