Civilminister Erik Slottner har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en utredning om reglerna kring telefonförsäljning.
Skälet är att många upplever telefonförsäljare som påträngande och att andelen som inte svarar när okända nummer ringer har ökat. 2016 uppgav nio procent att de lät bli att svara, i dag är motsvarande siffra 60 procent. Det visar en undersökning från Konsumentverket.
– Det har blivit svårare för exempelvis myndigheter och hälso- och sjukvården att nå människor eftersom det i dag är väldigt många som inte svarar för man tror att det är en försäljare som ringer, säger Erik Slottner.
Konsumentverket fick redan i fjol i uppdrag att utreda frågan, och deras rapport kommer att ligga till grund för den nya utredningen som leds av Marcus Isgren, chef för Allmänna reklamationsnämnden.
I fjol landade Konsumentverket i att all telefonförsäljning bör förbjudas, alternativt föreslog de ett opt-in-system, vilket innebär att endast personer som på förhand har godkänt säljsamtal får bli uppringda av försäljare.
Så ser reglerna för telefonförsäljning ut i dag
För att avtalet ska vara giltigt måste företaget få ett skriftligt godkännande av konsumenten.
Som konsument har man 14 dagars ångerrätt när ett avtal ingås över telefon.
Affärer som gäller tv- och mobilabonnemang, elavtal och försäkring orsakar mest problem för konsumenterna.
Konsumentverket pekar i sin utredning på att det vid telefonförsäljning är mycket vanligare än vid andra affärsmetoder att konsument och försäljare är oeniga om huruvida det över huvud taget har skett ett köp.
Källa: Konsumentverket
Utredningen pekade ut äldre, funktionsnedsatta och konsumenter med utländsk bakgrund som särskilt utsatta.
– Oavsett om man är ung, gammal, man eller kvinna, svenskfödd eller född i ett annat land så är det här ett väldigt stort irritationsmoment. Många människor uppfattar det som ett olustigt och oönskat inslag i vardagen, säger Slottner.
Fjolårets utredning visade att stödet för försäljningssamtal är så gott som obefintligt i Sverige. Nio av tio tillfrågade uppgav att de ställer sig negativt till att bli uppringda av företag som de inte är kunder hos.
Branschorganisationer som stöder telefonförsäljning pekar i Konsumentverkets utredning på att telefonen är en viktig försäljningskanal och ett billigt verktyg för småföretag, vilket i sin tur främjar konkurrens och tillväxt.
– Som man ropar får man svar heter det. Tittar man bakåt på de undersökningar Konsumentverket har gjort så är ingången alltid att telefonförsäljning är en dålig kanal, och då är det klart att det är detta man kommer fram till, sade organisationen Kontaktas ordförande Tina Wahlroth till DN när utredningen stod klar i fjol.
I den nya utredningen, som alltså ska vara klar i januari nästa år, kommer även deras argument att tas i beaktande, säger Slottner.
– Branschen är av naturliga skäl väldigt kritisk till ett förbud, och utredaren kommer att föra en dialog med dem. Men politik handlar om att prioritera och avväga olika argument och jag tycker att intressena för enskilda konsumenter som känner sig både lurade och förföljda av telefonförsäljare väger tyngre, säger han.
I Konsumentverkets utredning pekades vissa branscher ut som mer problematiska än andra. Slottner uppger att det därför kan bli aktuellt med branschvisa förbud.
Från branschhåll brukar det poängteras att det är oseriösa aktörer som är orsaken till problemen, men enligt Konsumentverket stämmer det inte – en erfarenhet som civilminister Slottner delar.
– Som privatperson kan jag, och säkert de flesta andra, bekräfta att även seriösa företag ägnar sig åt telefonförsäljning som många gånger skulle uppfattas som oseriös.
Läs mer:
Så kan kraven på dåliga kundtjänster skärpas
Konsumentverket vill förbjuda telefonförsäljning – anklagas för myndighetsaktivism