Var tionde år räknar USA:s folkräkningsbyrå hur många som bor i landet. Deras resultat är sedan grunden när delstaternas valkretsar ritas om.
I stället för att vänta till år 2030 har president Donald Trump uppmanat republikanska delstater att rita om sina valkretsar redan nu, för att vinna fördelar i höstens viktiga mellanårsval.
Det görs genom att kartorna dras så att det blir tillräckligt många republikanska väljare i varje valkrets för att uppnå majoritet.
Metoden har använts sedan tidigt 1800-tal och fick namnet gerrymandering år 1812, när en reporter på tidningen Boston Gazette tyckte att en valkrets ritats om så brokigt att formen liknade en salamander.
Texas var först ut med att följa Donald Trumps förslag i augusti i fjol, vilket fick demokratiska politiker där att lämna delstaten i protest.
Men i stället för att fortsätta fly bestämde sig Demokraterna för att ge igen med samma medel.
I november folkomröstade Kalifornien igenom ett lagförslag om att rita om sina valkretsar, vilket gav fem extra demokratiska platser i representanthuset – lika många som Republikanerna vann i Texas.
En lång rad delstater har sedan dess fortsatt med samma taktik, de flesta av dem republikanska. Virginia stack ut på den demokratiska sidan när de röstade igenom en förändring av valkretsarna under en folkomröstning den 8 maj i år, som skulle ge Demokraterna fyra extra platser.
Men omröstningen hastades igenom och bröt mot lagen, slog delstatens högsta domstol fast på fredagen.
Gerrymandering-striden är så omfattande och komplicerad att det är för tidigt att säga hur många extra platser partierna kan vinna, men det mesta talar till Republikanernas fördel.
Ett beslut i USA:s högsta domstol häromveckan komplicerar bilden ännu mer.
Domarna i HD underkände två svarta valkretsar i Louisiana, som ritats i enlighet med Voting Rights Act från 1965. Syftet med valkretsarna var att motverka diskriminering på grund av hudfärg, men Högsta domstolen ansåg att kartan bröt mot konstitutionen eftersom etnicitet var den avgörande faktorn när den ritades.
Det öppnar för ytterligare förändringar av valkretsar till Republikanernas fördel. Delstater i syd, som Louisiana och Alabama, skyndar nu för fullt för att dra nytta av domslutet.
Uppskattningar visar att Republikanerna kan vinna upp till 18 extra platser i representanthuset, medan Demokraterna bara lär få sex platser nu när Virginia faller bort.
Det finns dock en risk att gerrymandering-taktiken biter Republikanerna i svansen.
Valkretsarna ritas om utifrån befolkningssiffror från 2020, men även med hjälp av väljarstatistik från valet 2024. En del som då röstade på Donald Trump har ångrat sig, det gäller framför allt i USA:s latinamerikanska befolkning, där många bor i Texas.
Eftersom Republikanerna ritar om kartorna för att få fler valkretsar med röd majoritet, behöver de späda ut sina väljare. Majoriteten i valkretsen blir därmed mindre och mer påverkad av väljare som byter parti.
Om det var klokt eller inte att dra i gång gerrymandering-kriget vet vi nog först i november.
Fakta.Mellanårsval i USA
Mellanårsval hålls vart fjärde år, mitt emellan presidentvalen. Då tillsätts samtliga 435 platser i representanthuset och ungefär en tredjedel av platserna i senaten.
Valet påverkar presidentens möjlighet att driva sin politik eftersom maktbalansen i kongressen kan skifta. I dag har Republikanerna majoritet i bägge kamrarna. Om Demokraterna i stället får majoritet kan de hindra många av presidentens förslag.
Nästa mellanårsval äger rum den 3 november 2026.
Läs mer:
Gerrymandering – så fungerar metoden som plågat USA i 200 år
