Samtliga pristagare i år är kvinnor som enligt motiveringen ”vägrar att vänta på tillåtelse”.
– De skriver om reglerna som auktoritära och patriarkala ledare, samt Silicon Valleys mäktigaste män, har tagit för givet att de själva får skriva, säger Ole von Uexküll.
Han konstaterar att få människor är särskilt entusiastiska inför framtiden i ett samhälle där experter varnar för att AI kan utplåna mänskligheten och klimatkrisen skapar nya globala värmerekord varje år.
– Det är en minoritet i toppen som tjänar på de kriser vi har nu. Därför är det viktigt att alla som vill ha en annan framtid hittar vägar att forma den.
Det anser han att de fyra pristagarna, som valts ut bland 200 nominerade, har gjort.
En av dem är den amerikanska AI-forskaren Timnit Gebru som var tidigt ute med att larma om vad AI kan åstadkomma. Hon var så pass kritisk att hon 2020 fick sparken från Google efter att ha varnat för riskerna med stora språkmodeller. Sedan dess har Timnit Gebru grundat Distributed Artificial Intelligence Research Institute (DAIR) som vill utmana maktkoncentrationen i techsektorn och peka på de skador som AI-system redan orsakar i människors vardagsliv i stället för att spekulera i risker om mänsklig undergång längre fram i tiden.
Utvecklingen just nu går åt helt fel håll, enligt Timnit Gebru.
– Vi är på väg att ge ett litet antal miljardärer så mycket makt och pengar så att de kan göra världen till en lekplats för sina konstiga fantasier. Och tekniken de står för med energislukande datacenter förstör miljön, de stjäl data och utnyttjar arbetskraft, säger hon till DN.
Som hon ser det har datajättarna fått hela samhället att tro att de har skapat en form av maskinell superintelligent gud som alla behöver, men som de inte kan i god för att de kan styra. De varnar för mänsklighetens undergång, men säger samtidigt att AI kan utrota sjukdomar.
– De säger att de bygger en maskingud som är så mäktig att den antingen leder till en utopi eller en dystopi. Det de egentligen gör är att de marknadsför sig som de som går i bräschen för denna väldigt mäktiga teknik. Samtidigt slår de ifrån sig allt ansvar.
I själva verket är det teknikjättarna som är en risk för mänskligheten, menar Timnit Gebru. Om de får bestämma kommer jorden vara täckt med energislukande datacenter.
Deras varningar om superintelligenta AI-botar som de inte kan kontrollera avfärdar hon. I själva verket handlar det om att teknikjättarna är inkompetenta på säkerhetsområdet.
– Om du pratar med erfarna säkerhetsingenjörer tror de inte sina ögon när de ser den inkompetens som de här företagen visar upp. Men ingen ställer de till svars eftersom de har lyckats med att få alla att tro att de är exceptionella. Hade det här varit för tio år sedan hade folk fängslats om de släppte skadlig programvara.
Hon nämner en incident som CNN rapporterat om där en underrättelserapport byggd på AI fick USA:s militär att förbereda sig på krig med Kina.
– Var det för att man litade på en superintelligent dator som löpte amok? Nej, det var för att produkterna som de här företagen säger är superintelligenta i verkligheten är extremt bristfälliga och otillförlitliga och inte borde användas i sammanhang där mycket står på spel. Men på grund av marknadsföring tror folk att de är mycket intelligenta.
Hon ifrågasätter varför politiker lyssnar så mycket på cheferna i techbolagen.
– Varför lyssnar de på företag som tjänar miljarder dollar, förstör vår miljö och begår brott? De borde inte tro på magiska maskiner.
AI-jättarna efterlyser regler som drar ner på takten i utvecklingen. Men enligt Timnit Gebru finns det redan lagar som skulle kunna ställa de till svars.
– Varför måste de inte visa exakt hur mycket information de har använt och från vem? De behandlas som ett undantag eftersom de har lyckats sälja in sig som företag som inte liknar några andra.
En annan pristagare är Jalila Haider, den första kvinnliga advokaten som tillhör minoritetsgruppen hazarer i Pakistan. Haider har länge kämpat för kvinnor och hazarers rättigheter. Både med juridiska medel och genom gatuaktivism. ”Ingen människa är olaglig” är hennes rättesnöre.
Den transafrikanska organisationen Rural Women’s assembly belönas för att ha organiserat över 178 000 småskaliga kvinnliga jordbrukare i elva länder på landsbygden i södra Afrika. Organisationen kämpar för kvinnors rätt till mark och står upp för kvinnors rätt till sin kropp. Gruppens arbete har bland annat bidragit till en lag i Zambia som ger kvinnor rätt att tilldelas mark på lika villkor som män och en lag i Eswatini om sexualbrott och våld i nära relationer.
Den fjärde pristagaren är Gyla, en organisation för advokater i Georgien, som kämpar för demokrati i ett land där protester mot regeringens närmande till Ryssland har rasat. Gruppen, som grundades 1994, har spelat stor roll i Georgiens demokratisering och arbetar för att upprätthålla mänskliga rättigheter. Gyla har, enligt Right Livelihood, gett gratis juridisk rådgivning vid 1,5 miljoner tillfällen. Det i ett land med 3,7 miljoner invånare.
Fakta.Right Livelihood
● Right Livelihood är en svensk ideell stiftelse som grundades för 45 år sedan av svensk-tysken Jacob von Uexküll. Han hade då fått nej på ett förslag till Nobelstiftelsen om att inrätta två nya priser som uppmärksammar personer som kämpar för social rättvisa och miljöskydd.
● För att få ett grundkapital till ”det alternativa Nobelpriset” sålde Jacob von Uexkull sin privata frimärkssamling, som var värd drygt 1 miljard dollar. Sedan dess har privata donatorer tillkommit som finansiärer.
● Totalt har 207 personer från 82 länder fått Right Livelihood-priset sedan första utdelningen 1980. Bland tidigare pristagare märks bland andra den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, den ukrainska människorättsförsvararen Oleksandra Matviichuk samt den kongolesiska gynekologen och kvinnorättsaktivisten Denis Mukvege.
Läs mer: De får alternativa Nobelpriset 2025