Det bor över 92 miljoner människor i Iran. I landet befinner sig också drygt 3,5 miljoner flyktingar, främst afghaner.
Skulle regimen falla, om den nu pågående militära konflikten blir långvarig eller om inbördeskrig utbryter, är risken att världen står inför en flyktingström av svårgreppbara dimensioner.
Om endast 10 procent av medborgarna flyr handlar det om 9,2 miljoner människor – att jämföra med de 6 miljoner människor som flydde Syrien mellan 2011–2024, vilket motsvarade 25 procent av befolkningen.
Den amerikanska, liberala tankesmedjan Cato Institute, gjorde i juni förra året en analys av vilka konsekvenser ett amerikanskt angrepp på Iran skulle kunna få. Om den iranska regeringen faller och det blir en långdragen militär konflikt – eller inbördeskrig – är bedömningen att det kan bli den största flyktingkrisen sedan andra världskriget.
Skulle flyktingströmmen från Iran motsvara den från Syrien handlar det i ett värsta scenario om upp till 23,4 miljoner människor. Då har man inte räknat in de 3,5 miljoner flyktingar i landet, som sannolikt också skulle fly.
Det finns dock avgörande demografiska skillnader. Av Irans befolkning bor 80 procent i städer, jämfört med i Syrien där ungefär hälften av befolkningen bodde i städer. Enligt Cato Institutes analys har iranierna typiskt sett större resurser för att fly. De har också starkare kulturella band med västvärlden än syrierna, vilket kan påverka såväl viljan och möjligheterna att lämna landet.
Troliga flyktingströmmar från Iran
Grafik: DN Källa: Cato Institute
Resursstarka iranier skulle därför sannolikt söka sig till väst, medan de med mindre resurser sannolikt skulle ta sig till grannländerna.
Azerbajdzjan, Irak och Turkiet pekas ut som de första mottagarländerna.
Redan under USA:s anfall mot Iraks kärnenergianläggningar i juni 2025 började iranier lämna landet. De norra gränsövergångarna till Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien är sedan dess överbelastade av iranier som försöker lämna landet. Risken för kärnkraftskatastrofer eller rädslan för strålning kan alltså adderas till krigshotet, liksom det faktum att den iranska ekonomin kollapsat och att de inre spänningarna därför är starka.
– Ett land som står på tå nu är Turkiet. Dels för att Turkiet har en lång landgräns mot Iran och dels för att iranier kan resa visumfritt till Turkiet på kortare turistbesök. Tidigare har det gynnat turkisk ekonomi, men om Iran faller sönder och människor försöker fly kan det bli en belastning, konstaterar Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker kopplad till Utrikespolitiska institutet.
Svenska Migrationsverket har ännu inte börjat analysera vilka följder en eventuell flyktingström från Iran kan få.
Mellanösternexperten Alexander Atarodi, senior adviser på biståndsmyndigheten Sida, tror inte att det blir några stora flyktingströmmar om konflikten blir kort.
– Ett utdraget krig kan tvinga många människor på flykt, men det ska till starka krafter för att folk ska lämna, säger han.
Läs mer:
Republikaner i senaten varnar Trump för att utöka militära insatsen
Attacken mot Iran: Detta vet vi
