I slutet av juli skedde i Drammen en av de största radhusbränderna i Norge i modern tid. På bara några timmar hade cirka 50 radhus förstörts, och branden lämnade 400 personer bostadslösa.
Arboga möttes av en tragedi den 14 augusti, då minst 16 bostäder förstördes i en radhusbrand där polis, räddningsledare och vittnen beskrev att händelseförloppet gick ”väldigt fort”.
Martin Sandberg, expert på byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen, berättar att det finns många brister i brandskyddet för radhus som byggdes på 60- och 70-talet. Många av dessa radhus saknar den sortens avskiljning mellan bostädernas vindsutrymmen som finns i dag. Brandskyddet kan också ha förändrats med tiden genom att otätheter uppkommit i samband med renoveringsarbeten efter till exempel kanal- eller kabeldragningar genom väggarna.
– Vinden är en sårbar punkt för radhus. När branden väl letat sig upp på vinden genom till exempel en ventilerad takfot kan branden lätt sprida sig och därifrån ta sig in mot nästa bostad, säger brandingenjören.
En viktig skillnad mellan radhusen som byggdes då och nu, är att i dag finns kravet på att bostäder ska vara brandavskilda med 60 minuter.
– Det betyder att om du har en brand i en bostad ska det ta 60 minuter innan den sprider sig till nästa, säger Martin Sandberg.
Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra gjorde 2022 en granskning som visade brister i brandskyddet i 60 % av radhusen som kontrollerades. Brandskyddsföreningen vill att man på nationell nivå ska agera för bättre brandskydd i radhus.
– Ett antal kommuner har tagit egna initiativ till att genomföra tillsyn mot radhus och kontrollera brandskyddet. Vi skulle vilja att man på nationell nivå tar krafttag mot detta, säger Martin Sandberg.
Radhusen som brann ned i Arboga var byggda 1963.
Även om radhuset man bor i byggdes senare än på 70-talet finns det en risk att brandskyddet inte är tillräckligt bra. Enligt Sandberg finns det mycket man kan göra själv. För alla boende i radhus – oavsett byggår – har han ett enkelt tips:
– Gå upp på din egen vind och titta hur det ser ut. Ser man att det är öppet i hela längan bör man göra något åt det. Man bör inte vara orolig, men nyfiken. Det är värt att undersöka vinden närmare, säger han.
Han rekommenderar att enskilda radhusboende kontaktar brandingenjör, räddningstjänst eller kommun för att få tips på hur man kan höja brandsäkerheten till minimum dagens nivå.
– Det bör vara en genomgående skiljevägg, en så kallad brandcellsgräns mellan bostäderna även på vinden. På båda sidor om denna vägg ska också takfoten vara brandklassad. Man kan lösa brandskydd på olika sätt, men saknar man kompetens kan man ta hjälp av personer som kan titta på förutsättningarna i den specifika fastigheten.
För fastighetsägare kan det vara kostsamt att täta vinden. Martin Sandberg rekommenderar därför att man går ihop i grannskapet.
– Man kanske kan samverka med grannar eller inom en förening och gemensamt komma till rätta med brandskyddet, säger han.
Läs mer:
Anders hus brann ner till grunden i radhusbranden
Polischefen i Drammen: Vi förstår var branden startade