Artikeln i korthet
● Kriget i Mellanöstern kan leda till högre priser på mat, el och elektronik.
● Störningar i exporten av råvaror som svavel och aluminium påverkar produktion och transporter.
● Osäkerheten är stor och experter varnar för att inflationen kan ta fart igen.
Högre el- och matpriser bidrog till februariinflationen, men ökningen i livsmedelspriserna mattades av jämfört med tidigare månader. Det visar SCB:s detaljerade statistik som släpptes på torsdagsmorgonen.
Överlag bekräftades att inflationstakten enligt KPI landade på 0,5 procent, där framför allt lägre räntekostnader hjälpte till att kompensera för dyrare el och mat. Inflationen enligt KPIF, det mått som ligger till grund för inflationsmålet på 2 procent, landade på 1,7 procent.
Men Irankriget ser ut att kunna ställa inflationsutvecklingen, och därmed förväntningarna på centralbankerna, på ända. Även om de flesta analytiker väntar sig en oförändrad styrränta när Riksbanken lämnar räntebesked nästa vecka har prissättningen kring styrräntorna i omvärlden bjudit på tvära kast i veckan i takt med att oljeprisets volatila utveckling.
Risken för att inflationen tar fart igen har gett bränsle åt spekulationerna kring att flera centralbanker kan behöva höja sina styrräntor senare i år. ECB-ledamoten Peter Kazimir varnade i veckan för att en räntehöjning skulle kunna komma senare i vår eller i början av sommaren.
– Jag skulle säga att en reaktion från ECB kan vara närmare än många tror, sa han i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg på tisdagen.
En anledning till oron är att de högre energipriserna riskerar att göda inflation på annat håll, inte minst i livsmedelsproduktionen. Bland annat europeiska grönsakspriser kan få fart då naturgas används för att värma upp växthus på kontinenten inför vårens sådd.
Oljan som produceras i Mellanöstern genererar en stor mängd svavel, som framför allt används till att tillverka gödsel. Svavel från gasproduktion i till exempel Qatar och Förenade arabemiraten exporteras framför allt till Asien, där den används för att tillverka just gödsel. På den kinesiska marknaden har svavelpriset nu letat sig upp till toppnivåerna från inflationschocken 2021-2022.
Svavel används också i bland annat viss framställning av koppar och kobolt. Omkring 90 procent av det svavel som importeras till kopparbältet i södra Afrika kommer från Mellanöstern.
De omfattande störningarna i Mellanöstern riskerar också att påverka produktionen av halvledare, komponenter som i dag används i nästan all avancerad elektronik. Halvledarproducenter använder bland annat svavelsyra, men också helium och brom – två insatsvaror där Qatar och Israel är viktiga leverantörer till den asiatiska halvledarsektorn.
Utöver olja, gas och biprodukter som svavel är Hormuzsundet en viktig knutpunkt i logistiken kring flera andra råvaror. En knapp tiondel av världens produktion av aluminium finns i Persiska viken, och exporten från regionen står för en större del av den globala handeln med metallen, som används i industriell tillverkning från fordon och maskiner till elektronik och förpackningar.
Krisen riskerar att sätta igång en kedjereaktion där de högre energipriserna sprider sig till transportsektorn, livsmedelsproduktionen och industrin enligt Amin Nasser som är vd för den saudiska oljejätten Saudi Aramco.
– Det kommer att få katastrofala konsekvenser för den globala oljemarknaden. Ju längre störningen pågår, desto mer drastiska blir konsekvenserna för den globala ekonomin, sa han under en telefonkonferens med investerare.
Andra hoppas fortfarande på begränsade effekter. Nordea räknar i nuläget med att kriget i Mellanöstern kommer att höja den svenska inflationen med 0,5 procentenheter, räknat enligt KPIF.
”Så här långt är de direkta effekterna inte så drastiska och uppgången kommer från en låg startpunkt. Men osäkerheten är betydande”, skriver chefsanalytikern Torbjörn Isaksson i en snabbkommentar till torsdagens inflationssiffror.
Läs mer:
Rusande oljepris driver på världens energiskifte
Största oljesläppet någonsin ska trycka ned skenande priset
