Ryssland lider ständigt nya nederlag i Ukraina, men i Europa sprids rädslan eftersom de ryska sabotagen på europeisk mark har ökat. Och fler blir det, varnar tankesmedjan Globsec.
I en rapport skriver Globsec att Rysslands hybrida påverkansoperationer i Europa kommer att fortsätta öka eftersom landet på så sätt kan orsaka skada på ett kostnadseffektivt sätt när landet inte lyckas nå sina mål i Ukraina. Ett rimligt antagande, säger Rysslandsanalytikern Stefan Ingvarsson.
– Det är klart att de kommer att utnyttja våra svagheter.
För någon vecka sedan åtalades en tidigare anställd vid Försvarsmakten för att ha försökt röja uppgifter med mycket högt skyddsvärde till Ryssland, och Stefan Ingvarsson ser det som sannolikt att Ryssland vill få till en förändring efter flera år av krig där den ryska krigsmaskinen har kört fast.
– De vet att den här typen av ställningskrig med stillastående frontlinjer aldrig har avgjorts på slagfältet, säger han.
Enligt The Economist ökade antalet ryska sabotageoperationer i Europa flerfalt efter krigsutbrottet 2022, men redan innan dess agerade Moskva på sätt som borde ha fått Europa att tidigare inse allvaret. Det säger Hanna Smith som är expert på hybridhot och säkerhetspolitik vid Vasa universitet.
Krigen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014 varvades med valpåverkan i väst medan flera ryska regimmotståndare föll offer för förgiftningsattacker både på rysk och europeisk mark.
I början av 2020-talet slog också det tjeckiska rättsväsendet fast att GRU-agenter stod bakom en explosion i ett vapenlager i Tjeckien några år tidigare.
– Man började förstå att något var på gång, säger Hanna Smith.
Fakta.Ryska påverkansoperationer på 2010-talet
● Krim och östra Ukraina (2014–): I samband med annekteringen av Krim arbetade Moskva för att berättiga sitt agerande och underminera Ukrainas regering.
● Nedskjutningen av MH17 (2014): Ryssland spred alternativa förklaringar om orsaken och ansvariga aktörer för nedskjutningen.
● Valpåverkan: Under 2010-talet arbetade ryska aktörer för att påverka flera val i Frankrike, Storbritannien, USA och Katalonien genom omfattande desinformationsinsatser.
● Flyktingkrisen i Europa (2015-2016): Ryska aktörer spred innehåll i syfte att förstärka motsättningar kring migration och den europeiska identiteten.
● Stöd till polariserande rörelser: Forskning har visat att ryskkopplade konton har förstärkt och spridit budskap från både höger- och vänsterextrema grupper för att så splittring i samhället.
Källor: HKS Misinformation Review, Deutsche Welle, CREST.
En FOI-rapport lyfter fram forskare som säger att det kalla kriget i underrättelsetermer aldrig tog slut för Rysslands del, och i sin arsenal har Ryssland många knep att ta till för att skapa oreda och rädsla i Europa.
Avklippta undervattenskablar, omfattande försök till informationspåverkan, GPS-störningar på Östersjön och fastighetsköp vid strategiska platser är några exempel som har fått stor uppmärksamhet i Sverige de senaste åren.
Säpo bedömde 2024 att den ryska staten bedriver underrättelseinhämtning och annan säkerhetshotande verksamhet från den rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås.
Enligt Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, visar kyrkan hur begränsad kunskapen om Ryssland och landets ambitioner var när kommunen beviljade bygglov 2017. Sedan dess har mediernas rapportering och myndigheternas information bidragit till en ökad insikt om hur det ryska hotet kan se ut, säger han.
– Om det finns en medvetenhet i samhället förhåller man sig troligen annorlunda till frågan om den uppstår igen, säger han.
I Finland tog en liknande debatt fart på allvar i samband med det uppmärksammade Airiston Helmi-fallet. 400 finländska poliser deltog 2018 i en enorm räd mot flera öar och fastigheter i den finländska skärgården som ägdes av en rysk affärsman och miljonär.
Flera av dem låg nära militära skyddsområden och hade utrustats med stor inkvarteringskapacitet, helikopterplattor, robusta betongbryggor, kamouflagenät och avancerad teknisk utrustning.
Trots att Supo, Finlands motsvarighet till Säpo, varnade för utländskt ägda fastigheter redan 2016 saknade myndigheterna mandat att agera tills misstankar om brott uppstod.
Bland lokalbefolkningen hade den ryska miljonärens byggen väckt uppmärksamhet i många år. Han besökte sällan sina fastigheter medan utomstående inte hade någon insyn i vad som hände på hans marker. Det bör enligt Hanna Smith och Finlands försvarsminister Antti Häkkänen ses som oroväckande.
– I fredstid kan fastigheter framstå som ofarliga tills de plötsligt aktiveras, säger Antti Häkkänen till Bloomberg.
Fakta.Airiston Helmi-fallet
● I en spektakulär räd mot den ryska miljonärens fastigheter beslagtog finländsk polis kontanter och enorma mängder data. Efter en utdragen rättsprocess fälldes bland andra den ryska affärsmannen för ekonomiska brott medan övriga åtal förkastades.
● Initialt förekom spekulationer om att myndigheterna såg de ekonomiska brottsmisstankarna som ett sätt att även utreda eventuella säkerhetsrisker.
Supos medverkan i både tillslaget och den efterföljande utredningen i kombination med rädens omfattning bidrog till den uppfattningen.
● Supo varnade flera år tidigare för utländska företag som saknar affärsmässig logik, vilket var fallet i det förlustbringande Airiston Helmi-företaget.
Källor: Helsingin Sanomat, HBL, Iltalehti.
Efter en omfattande utredning fälldes den ryska miljonären för ekonomiska brott medan övriga åtal förkastades.
Trots det anser Björn Palmertz, expert på hybridhot och senior rådgivare vid Forskningsinstitutet för Psykologiskt försvar, att Finland agerade rätt ur ett nationellt säkerhetsperspektiv.
– Det är en klassisk militär- och underrättelserelaterad metodik att placera ut infrastruktur som kan bidra i en potentiell konflikt eller i upptakten till en konflikt. Vi pratar om en aktör som det inte går att föra en normal diplomatisk dialog med, så trots att åtalen inte ledde hela vägen skickade Finland en tydlig signal till Ryssland och omvärlden, säger han.
Enligt Ola Svenonius finns det samtidigt en risk för att Europa överskattar Ryssland, vad olika aktörer är kapabla till och vilka operationer som landet verkligen har utfört. Moskvas beteende gör dock samtidigt att den europeiska rädslan ofta är befogad, säger han.
– Det finns kanske inte alltid någon rysk megaplan bakom när man väl gräver i olika saker, men Ryssland tycker att det är toppen när vi slösar resurser och oroar oss.
Enligt FOI-rapporten ”Spies Among Us: Espionage in Europe” agerade 47 av 70 personer som dömdes för spioneri i EU mellan 2008 och 2024 på uppdrag av Ryssland. Antalet dömda benämner huvudförfattaren Elina Elveborg Lindskog som ”toppen av ett isberg”.
Enligt henne varierar drivkraften för dem som har dömts för spioneri. För vissa handlar det om pengar, för andra om släktband och lojalitet till Ryssland. Ofta rör det sig om en kombination av olika drivkrafter, säger hon.
Enligt rapporten har dagens gigekonomi även spillt över på underrättelsetjänsternas arbetsmetoder. De ryska säkerhetstjänsterna kan antingen rekrytera personer direkt för specifika operationer eller lägga ut uppdrag på Telegram som vem som helst kan nappa på.
Valet av metod beror på vad de ryska säkerhetstjänsterna vill få ut av en viss operation, säger Elina Elveborg Lindskog.
– De kompletterar precisionsoperationer med kvantitetsinriktad strategi och rekryterar så kallade engångsagenter. De använder sig av alla metoder som står till deras förfogande. Det ryska intresset för informationsinhämtning är stort.
Läs mer:
Rysk lag gör fastigheter till militärt hot mot Europa
Rysk-ortodoxa kyrkan som kommunen vill stänga
Ny rysk enhet: Fokus på mord och sabotage
Wagner raggar sabotörer i Europa – expert: Går inte att utesluta försök i Sverige
