Jordbävningarna inträffade 18.04 respektive 18.05 lokal tid, knappt en minut efter varandra. Enligt den amerikanska jordbävningsmyndigheten USGS hade det första skalvet en magnitud på 7,2, det andra 7,5, och på kartan verkar det bara vara omkring fem kilometer mellan dem.
– Det händer att det inträffar dubbeljordbävningar, men det är väldigt ovanligt. Jag har inte hunnit titta på data från händelsen ännu, men min gissning är att den första har ökat spänningen i marken så att den andra utlösts, säger Ari Tryggvason, professor på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Att epicentrum för de två skalven ligger så nära varandra är ytterligare en märklig omständighet.
– De har inträffat på samma förkastning mellan den karibiska plattan och den sydamerikanska plattan. Man får nog beteckna det första som ett förskalv till det andra, säger han senare.
De datamodeller som USGS använder sig av varnar för att det kan vara förödande effekter av skalven. Att de var grunda, på omkring 10 respektive 20 kilometers djup, gör dem extra våldsamma.
Även om myndigheterna ännu bara rapporterat ett 40-tal omkomna och omkring 700 skadade, befaras många fler ha drabbats. Datamodellerna pekar i första hand på upp till 10 000 dödsfall, men det kan röra sig om tiotusentals omkomna.
Enligt Tryggvason har modellerna över effekterna funnits i över 20 år, och de fungerar bra globalt, men kan ibland slå fel om det finns lokala faktorer som inte tagits med. Att det gått åtta timmar sedan katastrofen inträffade, och att man ännu inte fått mer information om effekterna närmare skalvens centrum, är illavarslande menar han. Det kan tyda på stor förödelse i de områdena.
– Herregud, det bor 800 000 människor i det område där USGS säger att skakningarna var som värst, säger han.
Människor i bra byggda hus överlever den här typen av skalv, men inte i sämre bebyggelse.
Björn Lund, universitetslektor i seismologi vid Uppsala universitet, jämför jordbävningarna med den som inträffade i Haiti 2010 då över 200 000 människor omkom.
– Den liknar i storleken på skalvet, att det skedde i ett väldigt tätbefolkat område och i ett kustområde med mjuka bergarter som gör att man får stora rörelser med jordytan. Jag hoppas att det inte blir lika illa. Men med jordbävningar som inträffar i tätbefolkade områden blir det alltid stora skador, säger han till TT.
Efter ett skalv ökar risken för ytterligare stora skalv, enligt Björn Lund.
Även en stor mängd efterskalv väntas, som kan vara besvärliga för räddningspersonal.
Onsdagens jordbävningar är de värsta som inträffat i Venezuela på över 100 år. Den senaste stora var 1967 då flera hundra människor dog. År 1812 var det en jordbävning med magnituden 7,1-7,7 som jämnade huvudstaden Caracas med marken. Omkring 20 000 människor dog då. Venezuela ligger i ett jordbävningsdrabbat område, och större jordbävningar brukar inträffa med 200 års mellanrum.















