När finansminister Elisabeth Svantesson (M) på måndag lägger regeringens och Sverigedemokraternas budgetproposition på riksdagens bord är stora delar av innehållet redan känt.
Regeringen har under de senaste veckorna portionerat ut de olika satsningarna i noga planerade utspel.
Och det har varit rejäla portioner. Det så kallade reformutrymmet är på rekordhöga 80 miljarder kronor, och har bara överträffats i samband med krispaketen under pandemin.
Här är fem av huvudpunkterna i höstbudgeten.
Skatterna
Ungefär två tredjedelar av reformutrymmet – cirka 50 miljarder kronor – går till olika skattesänkningar. Den största delen handlar om sänkt inkomstskatt för löntagare och pensionärer, men även de som har sjuk- och aktivitetsersättning får lägre skatt. Regeringen motiverar skattesänkningarna med att den utdragna lågkonjunkturen behöver hävas och att det därför är viktigt att få i gång den privata konsumtionen.
Två av skattesänkningarna är tillfälliga. Regeringen vill halvera matmomsen från den 1 april nästa år till december 2027. Nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19 och 23 år gäller under samma period.
Arbetslösheten
Arbetslösheten har klättrat uppåt under hela mandatperioden och prognoserna pekar mot att läget kommer att vara sämre när regeringen avgår än när den tillträdde. Höstbudgeten innehåller en handfull åtgärder, som förstärkning av yrkesvux och yrkeshögskolan, men det är inte särskilt mycket pengar. Cirka 500 miljoner kronor avsätts till olika arbetsmarknadsåtgärder.
Därutöver finns också de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga som är ett sätt att försöka dämpa ungdomsarbetslösheten.
Skolan och vården
För regeringens minsta parti, Liberalerna, står skolfrågorna högst upp på agendan och är samtidigt livsviktiga för L i kampen om att klara riksdagsspärren i nästa val. Höstbudgeten innehåller ett skolpaket på sammanlagt cirka 4,5 miljarder kronor, inklusive nedsättning av förskoleavgiften. Andra förslag är mer pengar till förstärkt elevhälsa och förlängt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder inom skolväsendet.
På motsvarande sätt är sjukvården en prioriterad fråga för Kristdemokraterna. KD har lovat att korta vårdköerna men det har hittills gått trögt. I budgeten finns flera förslag med fokus på vårdköerna men också satsningar på att minska psykisk ohälsa. Vårdsatsningarna uppgår sammanlagt till cirka fem miljarder kronor.
Rättsväsendet
Kriminalpolitiken är en av Tidöregeringens högst prioriterade frågor och i tidigare budgetar har såväl polis som rättsväsende och kriminalvård fått rejäla tillskott i mångmiljardklassen. Tillskotten för nästa år är något blygsammare men det handlar fortfarande om miljardbelopp. De största posterna går till Kriminalvården för fortsatt utbyggnad av fängelseplatser och ett paket för att förebygga kriminalitet bland barn och unga.
Försvaret och Ukraina
Utöver regeringens reformutrymme på 80 miljarder kronor lånar staten nästan lika mycket till att bygga ut försvaret och att stötta Ukraina. Det finns en bred majoritet i riksdagen om att försvaret och Ukraina ska hanteras utanför den ordinarie budgetprocessen. En förhoppning är att kriget i Ukraina förr eller senare ska ta slut och att det stödet då inte behöver fortsätta.
När det gäller finansieringen av försvaret har däremot inte partierna ännu presenterat några långsiktiga lösningar för hur den ska betalas.
Läs mer:
Så vill väljarna satsa budgetens miljarder – ”väldigt tydligt utslag”
Elisabeth Svantesson om skattesänkningarna: ”Handlar om frihet”
