Ungefär 30 000 lärare undervisar i ämnen och skolformer som de inte har behörighet för, visade en granskning som Riksrevisionen gjorde för ett år sedan.
Det gör att elever inte får den kvalitet på undervisningen som de hade kunnat få, menade Riksrevisionen.
DN begärde in alla 54 tillsynsärenden mellan åren 2022 och 2025, där Skolinspektionen har utfärdat förelägganden mot skolor för att de brister när det kommer till lärarnas behörighet.
I april 2026 hade 26 av dessa tillsynsärenden avslutats med motiveringen att bristerna ”åtgärdats”.
Skolornas huvudmän hade redovisat påstådda åtgärder och Skolinspektionen bedömt dem som rimliga och avskrivit tillsynen.
När DN granskar de skolor som går att kontrollera – resursskolor redovisar till exempel inte lärarbehörigheten till Skolverket och andra slipper för att de har ”undantag” – visar det sig att tre skolor av fyra fortfarande har en lägre andel behöriga lärare än genomsnittet för regionen och kommunen där skolan ligger.
I en del fall är behörigheten rejält under snittet.
Det gäller till exempel en fristående högstadieskola i Sigtuna.
Hösten 2024 gör Skolinspektionen en tillsyn av skolan och ger ett föreläggande, bland annat för att den inte har tillräckligt många behöriga lärare.
Skolan lämnar in en lista på åtgärder och den 23 september 2025 avslutas tillsynen med motiveringen att bristerna har avhjälpts.
Men när vi kontrollerar mot Skolverkets register visar det sig att skolan bara har 29 procent behöriga lärare för läsåret 2025/26. Det kan jämföras med 61 procent för alla högstadieskolor i Sigtuna kommun och 75 för alla grundskolor i Stockholms län.
Vi frågar Marie Axelsson, som tillträdde som ny generaldirektör på Skolinspektionen för ett år sedan, vad hon tycker om att tillsynen inte lett till några varaktiga förbättringar.
Hon tycker att frågan är felställd eftersom skolhuvudmännen använder sig av undantagsbestämmelser som finns i lagstiftningen.
– Syftet med tillsynen är ju att kontrollera att skolorna följer regelverket, säger Marie Axelsson.
Och det gör de. Lagstiftningen har en huvudregel som säger att det är legitimerade och behöriga lärare som ska användas för undervisningen. Men när reglerna infördes var regeringen orolig över att det skulle finnas en lärarbrist och införde undantagsregler.
Om skolan inte har behöriga och legitimerade lärare att tillgå, får den anställa andra som lärare.
– Bara för att man ligger under riksgenomsnittet behöver det inte betyda att man bryter mot regelverket, säger Marie Axelsson.
Så syftet med tillsynen är inte att få skolorna att bättra sig?
– Nej, syftet är att kontrollera att de bedriver en verksamhet som följer det regelverk som gäller.
Den här skolan ligger i Sigtuna. Borde det inte vara ganska enkelt att hitta behöriga lärare som vill jobba där?
– Det har jag ingen uppfattning om.
Varför gör ni i så fall tillsyn av behörigheten ute på skolorna?
– Det är ju inte oviktigt att de anstränger sig. Vi ser ju att det finns skolor som inte ens följer undantagsreglerna. Då kan vi ju påpeka det.
Så du skulle säga att den här nivån med 29 procent behöriga lärare ligger inom ramen för vad som är godtagbart enligt undantagsregeln?
– Jag kan inte uttala mig i det enskilda fallet.
Ett annat exempel är en fristående F–6–skola i Eskilstuna.
Våren 2025 gör Skolinspektionen en tillsyn och förelägger skolans huvudman att åtgärda flera brister, bland annat när det kommer till lärarnas behörighet.
Den 19 juni 2025 redovisar huvudmannen åtgärder och lämnar därefter kompletterande information vid ytterligare två tillfällen.
Därefter gör Skolinspektionens bedömning att skolan ”har för avsikt” att rekrytera behöriga lärare och avskriver tillsynen den 20 augusti 2025.
När DN kontrollerar behörigheten för nuvarande läsår visar det sig att bara 27 procent av lärarna på skolan är behöriga – jämfört med 68 procent för grundskolorna i Eskilstuna och 69 procent i Södermanlands län.
Motsvarande exempel finns på gymnasieskolorna. Till exempel ett gymnasium i Norrtälje som tillsynas våren 2023 och får ett föreläggande för brister, bland annat som gäller lärarnas behörighet.
Myndigheten gör också en uppföljande tillsyn våren 2024.
Den 11 september 2024 redovisar skolhuvudmannen åtgärder som ska ha vidtagits – och den 6 december samma år avslutar Skolinspektionen sin tillsyn med motiveringen att verksamheten uppfyller författningens krav.
Men för nuvarande läsår har skolan bara 55 procent behöriga lärare, vilket kan jämföras med 80 procent i Norrtälje kommun och 75 procent i Stockholms län.
En planerad tillsyn av en enda skola kostar i genomsnitt 420 000 kronor, enligt Skolinspektionens beräkningar.
Det är regeringen som beslutar hur mycket pengar Skolinspektionen ska få varje år. För 2026 har myndigheten fått 676 miljoner kronor.
Är det rimligt att skattemedel som ska gå till att förbättra undervisningen för eleverna, inte leder till en varaktig förbättring?
– Jag håller inte med dig i ditt resonemang. Det är skolhuvudmän som bedriver skola som ansvarar för att verksamheten håller kvalitet och lever upp till de regler som finns. Vår uppgift är att granska skolor för att bidra till att svensk skola blir bättre.
Men i de här skolorna, där ni avslutat tillsynen, är det ju fortfarande brister?
– Nej, inte i förhållande till regelverket. Och det är ju regering och riksdag som beslutar om regelverket, säger Marie Axelsson.
När Riksrevisionen granskade systemet med lärarlegitimation, som infördes för 15 år sedan för att höja kompetensen hos lärarna och öka kvaliteten i undervisningen, konstaterade Riksrevisionen att ingenting har blivit bättre.
Mycket på grund av undantagsreglerna som kom till just för att man var orolig för att skolorna inte skulle hitta behöriga lärare att anställa.
Riksrevisionen föreslog att regeringen skulle utvärdera systemet för att se om det är motiverat att undantagsreglerna finns kvar.
Även Skolinspektionen har sagt till regeringen att det är motiverat att se över om undantagsreglerna verkligen ska finnas kvar, enligt Marie Axelsson.
– Vi ser att en del huvudmän har svårt att förstå att de ändå behöver anstränga sig för att hitta legitimerade och behöriga lärare, säger Marie Axelsson.
Fakta.Granskade skolor förbättrar sig inte
● DN har granskat alla 54 tillsynsärenden mellan 2022 och 2024 där Skolinspektionen har utdelat föreläggande mot skolor som har haft brister när det kommer till behörighet och legitimation hos anställda lärare.
● I april 2026 hade 26 av dessa ärenden avskrivits med motiveringen att skolans huvudman har åtgärdat bristerna.
● Men när DN granskat behörigheten hos 17 av de avskrivna skolornas lärare, det vill säga alla som går att kontrollera mot Skolverkets register för nuvarande läsår, visar det sig att 13 av skolorna har lägre behörighet än genomsnittet för regionen och kommunen där skolan är belägen.
● I en del fall är behörigheten rejält under snittet.
Läs mer:
Liberalerna vill se klasser för stökiga elever
Nationella proven blev ett haveri – för nästan en miljard
”När gråzonsbarnen börjar gymnasiet tar det ofta stopp”
