Två migrationspoliser sitter i var sin bil när de ser Wilber Perez gå in på en restaurang i staden Austin. När de gör en slagning på hans registreringsskylt ser de att han har ett utvisningsbeslut och bestämmer sig för att stoppa honom vid ett rödljus.
En av agenterna går fram till Perez och börjar prata spanska. När matbudet plötsligt kör därifrån inleds en åtta minuter lång biljakt som slutar med att en av agenterna kör in i 28-åringens fordon.
Därefter går uppgifterna om vad som hände isär. Kroppskameran som fångat inledningen av händelseförloppet har stängs av.
Wilber Perez försöker, enligt migrationspolisen, köra på en av agenterna, som skjuter tre skott mot bilen. 28-åringen, som nekar till anklagelserna, träffas av en kula i ryggen och grips.
En läkare som undersöker honom fyra dagar senare slår fast att han behöver opereras skyndsamt för att inte riskera blyförgiftning och förlamning. Trots det dröjer det en vecka till innan kulan avlägsnas.
– Häktet han sitter i nu är väldigt kallt och han känner fortfarande smärta, framför allt på nätterna, säger Kate Lincoln-Goldfinch som tar emot oss i sitt hem i norra Austin.
Hon pratar med sin klient varje dag i telefon, liksom med hans familj. Den senaste gången hon träffade honom var under häktningsförhandlingen, då han fortfarande hade kulan i ryggen.
– Han satt i en rullstol och halvvägs genom häktningsförhandlingen tog hans smärtstillande mediciner slut. Han grinade illa och signalerade till mig att han hade väldigt ont.
Vet du varför det dröjde så länge innan han opererades?
– Nej, vi har inte fått någon förklaring till det.
Kate Lincoln-Goldfinch har arbetat med migrationsärenden i 20 år men har aldrig varit med om ett mer uppmärksammat fall. Det har resulterat i otaliga intervjuer – men också i hot och hat från personer som stöder ICE.
Hoten har framförts via telefon, i kommentarsfält på internet och via fax.
– En person sade att han hoppades att jag skulle våldtas och dödas som Laken Riley, säger hon.
Laken Riley var en 22-årig sjuksköterskestudent som våldtogs och mördades av en venezuelansk invandrare år 2024.
Även Wilber Perez är från Venezuela. Han kom till USA i december 2023 och ansökte om asyl enligt ett system som användes under Bidenadministrationen. Perez bosatte sig i Austin, började arbeta som matbud och gifte sig med en kvinna som kom från samma land.
I augusti 2025 fick han ett utvisningsbeslut efter att ha missat en domstolsförhandling. Det berodde på att kallelsen skickades till fel adress, enligt Kate Lincoln-Goldfinch, som menar att hennes klient försökte överklaga beslutet.
Efter gripandet har flera demonstrationer hållits i Austin i protest mot ICE. Wilber Perez fall är långtifrån det enda som har uppmärksammats i år.
I förra veckan sköts en man i New York av en ICE-agent medan hans femårige son satt i bilen. Två dagar senare kördes en man på av en ICE-agent i Houston och fördes till sjukhus med allvarliga skador.
Sedan Donald Trump svors in som president för andra gången har minst 22 personer blivit skjutna av migrationsmyndigheten ICE och gränspolisen Border Patrol, enligt Reuters. Sju av dem har dött. De mest kända exemplen är de amerikanska medborgarna Renee Good och Alex Pretti som sköts ihjäl i januari i Minneapolis.
Trots det har få ställts till svars. Däremot har migrationsmyndigheten i flera fall anklagat de som drabbats av våldet för brott, som i fallet med Wilber Perez. Han står nu anklagad för våld mot tjänsteman och riskerar 20 år i fängelse.
– Det hände nästan aldrig innan Trumps andra mandatperiod. Nu används den metoden regelmässigt, säger Kate Lincoln-Goldfinch.
Med sina 20 år i yrket ser hon stora skillnader i hur myndigheterna arbetar i dag jämfört med för några år sedan.
– Jag trodde aldrig att det skulle bli så här illa. De griper föräldrar med barn som är amerikanska medborgare och ostraffade människor som har bott här i nästan hela sina liv.
Även Barack Obama deporterade många från USA, vad är skillnaden?
– Det stämmer, men då var det främst personer som nyss tagit sig över gränsen.
DN har frågat migrationsmyndigheten ICE om varför det dröjde innan Wilber Perez opererades och hur de ser på kritiken mot myndigheten, men inte fått svar.
Fakta.ICE och Border Patrol
Migrationsmyndigheten ICE griper, förvarar och utvisar personer som inte har rätt att stanna i USA. I budgeten 2025 fick ICE 75 miljarder dollar extra fram till år 2029.
Gränspolisen Border Patrol ansvarar för gränsövervakning men hjälper numera även till med migrationsinsatser på andra håll i landet.
Bägge tillhör myndigheten för inrikes säkerhet (DHS).
Läs mer:
Hotet från ICE-agenten: ”Därför är den lesbiska kärringen död”
Grafik: Det här är USA:s migrationspolis ICE