Runtom i Sveriges kommuner pågår ett arbete med klimatanpassning för en varmare framtid. Men tänk om det i stället blir kallare?
Extrema vintertemperaturer.
Kraftigare snöstormar.
Ökad isutbredning i Östersjön och bristande livsmedelsförsörjning på grund av kortare växtsäsonger.
Sådana effekter kan uppstå i Sverige vid en eventuell kollaps av Amoc, ett större system av havsströmmar i Atlanten som bidrar till att det nordiska vinterklimatet är betydligt mildare än det sibiriska.
Fakta.Skillnaden mellan Amoc och Golfströmmen
• Golfströmmen är en havsström som i huvudsak drivs av vindar och jordens rotation. Amoc (The Atlantic Meridional Overturning Circulation) är ett mer omfattande system av havsströmmar som i stället drivs av skillnader i vattnets densitet (salthalt och temperatur).
• Golfströmmen går längs Nordamerikas östkust och når egentligen aldrig norra Europa. Det är i stället Amoc-systemet som tar vid och för det varma vattnet från Golfströmmen vidare norrut till våra breddgrader.
• Eftersom Golfströmmen styrs av vindar förväntas den inte försvagas eller stanna av. Amoc är däremot mycket känsligt för klimatförändringar: när smältvatten från Grönlandsisarna gör havsvattnet sötare och lättare bromsas den nedsjunkande rörelsen, vilket riskerar att få hela systemet att kollapsa.
Källor: Hållbarhetstermgruppen/ISOF, Ola Kalén
En holländsk forskargrupp har utifrån en studie publicerad i tidskriften Geophysical Research Letters tagit fram en interaktiv visualisering som visar att extrema köldknäppar vid en kollaps skulle kunna innebära temperaturer på minus 41 grader – i Stockholmstrakten.
Samtidigt finns olika uppfattningar om hur överhängande hotet är, och viss forskning pekar på att starka vindar på södra halvklotet skulle kunna skydda strömsystemet från kollaps. Andra forskare framhåller att dagens extremväder och havsnivåhöjningar är mer akuta problem.
SMHI inleder nu en förstudie för att kartlägga forskningen om hur en Amoc-kollaps skulle slå mot Sverige. Projektet innebär ingen egen forskning, utan bygger på en litteraturgenomgång som i december ska utmynna i en kunskapsöversikt och rekommendationer för myndighetens fortsatta arbete.
– Jag skulle säga att man generellt är oförberedd på scenarier där man behöver hantera en nedkylning, säger Ola Kalén, oceanograf och projektledare på SMHI.
Bakgrunden till initiativet är att intresset för havsströmmarnas framtid har ökat snabbt. Myndigheten får allt oftare frågor från regeringskansliet, medier och allmänhet om vad en kollaps skulle innebära för Sverige.
– Det finns ett stort behov av att samla och tydliggöra kunskapsläget kring Amoc och vad dess minskning eller kollaps skulle få för effekter. Vi behöver kunna ge välgrundade och samstämmiga svar både internt och externt. SMHI är redan i dag aktiva med Amoc-forskning inom ett flertal EU-projekt, detta är något vi vill utöka, säger Ola Kalén.
Tidpunkten för en eventuell kollaps av strömsystemet har länge delat forskarsamhället. Så sent som 2021 bedömde FN:s klimatpanel IPCC att det är osannolikt att systemet stannar av under detta århundrade. Men de senaste åren har synen på riskerna förändrats.
En ny studie i tidskriften Science Advances beräknar att havsströmmarna kan försvagas med omkring 50 procent fram till år 2100. Genom att kombinera klimatmodeller med faktiska havsobservationer menar forskarna att inbromsningen är kraftigare än vad tidigare prognoser gjort gällande.
Enligt Ola Kalén på SMHI pekar den senaste forskningen i dag på en allvarligare hotbild.
– Det har kommit mycket ny forskning på senare tid som säger att riskerna är större än vad vi har trott innan. Jag skulle säga att mycket forskning pekar nu på att läget är värre än vad det framställs som i IPCC-rapporten som kom för fem år sedan, säger han.
I oktober 2024 varnade 48 framstående klimatforskare i ett öppet brev till Nordiska ministerrådet för att risken för ett oåterkalleligt stopp av Amoc har underskattats kraftigt. I brevet understryks att en kollaps skulle få förödande konsekvenser, särskilt för just de nordiska länderna. Det är denna hotbild som fått Island att agera och formellt klassa fenomenet som en nationell säkerhetsrisk.
Larmet om en eventuell Amoc-kollaps gör klimatanpassningen i Sverige komplicerad. Kommuner måste rusta både för uppvärmning och nedkylning.
– Man måste ta de här olika vägarna parallellt och framför allt vara adaptiv när vi längre fram vet säkrare vad som kommer att hända, säger Ola Kalén.
Men han understryker samtidigt att det inte finns någon motsättning mellan de två framtidsscenarierna när det gäller vilken åtgärd som krävs i dag: att minska koldioxidutsläppen.
– Även om det finns osäkerheter så vet vi helt säkert att ju snabbare vi minskar utsläppen, desto mindre blir risken för en kollaps i närtid. Det är det absolut viktigaste vi borde göra direkt, säger Ola Kalén.
Läs mer:
Forskare varnar Sverige för Golfströmmens kollaps
Peter Alestig: Håller forskarnas varningar om Golfströmmen på att besannas?
Vindar i söder kan rädda Golfströmmen från kollaps
Klimatforskare: ”En kollaps av Golfströmmen ligger väldigt långt fram i tiden”
