Polska premiärministern Donald Tusk väckte uppmärksamhet förra veckan när han varnade om att Ryssland inom några månader kan använda drönare och missiler mot Polen eller andra Ukraina-stödjande länder.
Michal Koudelka, chef för Tjeckiens underrättelsetjänst BIS, är också inne på att den ryska militären kan göra en småskalig invasion på Natomark inom kort.
– Det är möjligt. Det kan handla om ett begränsat angrepp, provokationer under falsk flagg eller en omfattande påverkanskampanj, säger Koudelka till Guardian.
Från Kreml har man avfärdat varningar av det här slaget som russofobi, precis som man gjorde med amerikanska varningar om en invasion av Ukraina före den 24 februari 2022. Larmen från Baltikum, Polen och andra sidan Atlanten togs heller inte på vederbörligt allvar i Västeuropa, påminner lettiska underrättelsechefen Normunds Mezviets.
I något som liknar ombytta roller hör Lettland till de som nu tonar ner det akuta hotet från öst. Den ryska krigsapparaten har fullt upp i Ukraina, lyder en del av resonemanget, och att ändå trumma upp ett hot är precis vad Ryssland önskar sig.
– Vi ser inga tecken på en nära förestående attack, säger Mezviets till Guardian även om han tillstår att det visst finns tecken på ryska planer mot Europa.
– Men det är fortfarande en öppen fråga om det är direkta och konkreta planer eller om det bara ingår i deras övergripande försök att sprida rädsla och osäkerhet i det västerländska samhället.
Också Estlands utrikesminister Jonathan Vseviov har velat balansera den ryska hotbilden. ”Ta ett djupt andetag”, skrev han på X i lördags. ”Om det finns anledning att frukta en attack kan ni vara säkra på att vi kommer att tydliggöra det. Tills dess: behåll lugnet, fortsätt som vanligt och stötta Ukraina.”
Bortom eventuellt imperialistiska motiv skulle en rysk attack västerut syfta till att pröva försvarsalliansens artikel 5 som säger att en väpnat attack mot ett medlemsland är det samma som en attack mot alla. Polens Tusk hävdar att Kreml vill visa att ömsesidighetsprincipen mest är en teoretisk skapelse.
Medan Ryssland framhärdar i sin fullskaliga invasion av Ukraina påstår landets företrädare att man är intresserad av fredsförhandlingar. Donald Trump har flera gånger gett uttryck för att han tror på Vladimir Putins goda vilja i det avseendet, men såvitt känt har sändebudsparet Steve Witkoffs och Jared Kushners återkommande Rysslandsresor inte lett till något konstruktivt.
– Jag har inte sett några tecken på att man i Moskva på allvar överväger att inleda verkliga förhandlingar. Min bedömning är att de fortfarande tror att de kan uppnå sina strategiska mål, så de ägnar sig bara åt förhandlingsteater, säger generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för Försvarsmaktens underrättelsetjänst Must, till Guardian.
I veckan som nu börjar ska världen samlas i New York för FN:s 81:a generalförsamling. Vid sidan av själva generaldebatten kommer man bland annat att hålla det sjätte toppmötet i den internationella Krimplattformen som Volodymyr Zelenskyj lanserade året för den fullskaliga invasionen och den ukrainska presidenten kommer att träffa Trump.
”Det finns ett diplomatiskt momentum”, skriver Zelenskyj på X. ”Det måste bli fred.”
Läs mer:
EU-topparnas nya varningar för ryska hotet: ”Finns en anspänning”