Historiskt har Sverige haft en omfattande provtagning för att säkra att frukt och grönt inte innehåller några hälsofarliga rester av bekämpningsmedel. Under flera decennier analyserades tusentals stickprov varje år, och så sent som 2019 låg den statliga kontrollen stabilt på drygt 1 700 prover om året.
Därefter har kontrollen skurits ner rejält. På några få år störtdök testerna till en bottennivå på drygt 200 prover. Att siffran år 2024 ökade till 422 prover innebär fortfarande ett ras på 75 procent jämfört med de tidigare nivåerna.
Livsmedelsverket bekräftar för DN att provtagningen har bantats.
– Vi tog ut fler prover förr och vi tar ut färre nu, säger Maria Florin, enhetschef på Livsmedelsverket.
Utåt sett har Livsmedelsverket förklarat den kraftiga minskningen med att man upptäckt ”vissa brister” i en intern översyn av provtagningsprogrammet.
Nu kan DN berätta att det handlar om brist på pengar. Enligt enhetschefen tvingades myndigheten göra ett ”rejält omtag” när man bedömde att det saknades rättsliga förutsättningar för att avgiftsfinansiera provtagningsprogrammet.
– Vi hade en blandfinansiering som bygger på att företag har betalat avgifter för vissa av våra stickprov och sen har vi kunnat använda skattemedel för vissa stickprov, och den här uppdelningen har inte varit särskilt lyckad, säger Maria Florin.
Tillsynsmyndighetens neddragningar har fått konsekvenser på europeisk nivå. EU:s livsmedelsmyndighet Efsa pekar i två av sina senaste rapporter ut Sverige som ett av de länder som presterar sämst, något som först uppmärksammades av författaren Gunnar Rundgren. Enligt rapporterna levererade Sverige endast 49 procent av de lagstadgade fysiska stickproven år 2022, och 2024 hade siffran sjunkit till 40 procent.
Livsmedelsverket hävdar att EU-kritiken beror på ett svenskt ”rapporteringsfel” där prover av misstag rapporterats till EU som ”nationella” i stället för ”EU-obligatoriska”.
Efsa avböjer att kommentera Sveriges agerande med hänvisning till att det är EU-kommissionens sak att agera på regelbrott. De understryker dock att när medlemsländer missar minimikraven så skadar det tillförlitligheten i hela Europas statistik över matsäkerhet.
EU-kommissionen bekräftar att de känner till de svenska problemen. Enligt en talesperson för kommissionen har Sveriges obligatoriska provtagning varit ”bristfällig” under perioden 2021–2024.
”Medlemsstaterna är ansvariga för att genomföra det samordnade EU-programmet och att göra de korrigeringar som krävs för att säkerställa att det genomförs till fullo. Kommissionen kommer att påminna medlemsstaterna om detta, så att sådana brister inte uppstår”, uppger kommissionens talesperson för DN.
I Livsmedelsverkets senaste publicerade kontrollrapport medger tillsynsmyndigheten att den bantade provtagningen gör att de tappar överblicken: ”Det är svårt att dra några tydliga slutsatser om trender i överskridanden då antalet prover under 2022 och 2023 varit avsevärt mycket lägre jämfört med tidigare år”.
Men enligt Maria Florin innebär det inte att matsäkerheten äventyras.
– Även om vi har minskat kontrollen känner vi oss trygga. Det är väldigt sällan som vi hittar några överskridanden. Det är också företagen som är ansvariga för sina produkter, och de tar ut väldigt många prover själva, säger hon.
Känner ni er trygga med att överlåta detta till branschen?
– Någonstans har vi samma mål: företagen vill sälja bra saker så att folk ska köpa deras produkter. Tar man många fler prover än vi gör nu kanske man skulle hitta mer, men vi känner oss ändå relativt trygga med de nivåer vi har nu.
Tänker ni att de privata livsmedelsföretagen kan leverera lika oberoende och pålitliga mätningar som en statlig myndighet?
– Vi har olika roller. De ansvarar för att deras livsmedel är säkra när de kommer ut på marknaden. Vi ansvarar för att ha en ändamålsenlig och riskbaserad livsmedelskontroll som ger en översikt över läget i landet, säger Maria Florin.
Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska universitetet, menar dock att det är viktigt att Livsmedelsverket upprätthåller nivån på sina egna mätningar.
– Antalet tester är centralt. Om man testar för glest riskerar ovanliga och höga resultat att smita igenom. Dessutom har provtagningen en viktig preventiv effekt på företagen. Det kan jämföras med hastighetskameror i trafiken: bara vetskapen om att någon kan mäta gör att man håller farten, säger han.
Livsmedelsverket uppger att de genom ett nytt regeringsförslag nu hoppas få till en helt statlig finansiering, och att ambitionen på sikt är att återigen kunna skala upp provtagningen till tidigare nivåer.
Fakta.Gränsvärden överskrids sällan
● Under de senaste tio åren har andelen prover i Livsmedelsverkets stickprovskontroller som överskrider gränsvärdena legat på mellan 1 och 5 procent per år.
● Runt hälften av alla analyserade prover brukar inte innehålla några mätbara spår av bekämpningsmedel alls.
● Den andra hälften innehåller rester, men i halter som i regel ligger väl under de tillåtna gränsvärdena.
● När gränsvärdena överskrids handlar det nästan uteslutande om importerad mat, oftast från länder utanför EU.
● Ett gränsvärde är den juridiska maxgränsen för hur mycket bekämpningsmedel som maximalt får finnas kvar i ett livsmedel.
Källa: Livsmedelsverket
Läs mer:
Hur ska man tänka kring besprutade frukter och grönsaker?
Frukterna och grönsakerna som besprutas mest
