Huvudpersonerna i dramat är Sophie Cunningham, guard i Indiana Fever, och två tidigare spelare i NBA, den professionella basketligan för män.
I en intervju med sportkanalen ESPN i somras tog Cunningham upp frågan transkvinnor i damsport, och sade att hon ville ”skydda flickor i omklädningsrummen”.
Kommentarerna utlöste starka reaktioner. Cunningham fick beröm från vicepresident JD Vance och från Karoline Leavitt, Donald Trumps pressekreterare. Samtidigt demonstrerade transaktivister mot henne utanför arenor i Portland och Seattle när Indiana Fever spelade bortamatcher.
Till saken hör att inga spelare som föddes som män någonsin har spelat i WNBA. Och att ligans stadgar slår fast att endast kvinnor har rätt att registreras som spelare.
Debatten var ändå igång. För Trump och de medier som stöder honom är WNBA en perfekt hackkyckling eftersom majoriteten av spelarna där är svarta från liberala storstäder och många av dem dessutom hbtq-personer.
Sophie Cunningham däremot är vit, kristen och från präriestaten Missouri.
Sportsajten Outkick, ägd av Fox News, kontaktade Julie Tétart, en transkvinna som spelar i den franska andradivisionen i basket, och lurade henne att säga att hon gärna skulle spela i WNBA.
Därefter kom ett mycket uppmärksammat utspel från Enes Kantor Freedom och Royce White, två tidigare NBA-spelare, som sade att de var tillgängliga för spel i WNBA nästa säsong eftersom de nu ”identifierade sig som kvinnor”.
Den 203 cm långe och skäggige White sade till Fox News att han skulle bli ”omöjlig att stoppa” i damligan och lade ut bilder på sig själv i peruk.
De två spelarnas utspel var naturligtvis en medveten provokation – och ett bete som medierna glatt svalde. De båda har på sistone fått långt mer uppmärksamhet än någon gång under sina aktiva karriärer.
I Whites fall var den karriären dessutom mycket blygsam. Han spelade tre matcher för Sacramento Kings 2013 och gjorde noll poäng. Senare har han ställt upp i primärval för Republikanerna i sin hemstat Minnesota, där han betraktas som en konspirationsteoretiker på yttersta högerkanten.
Nu har han och Enes Kantor Freedom varit regelbundna gäster på Fox and Friends, president Trumps favoritprogram.
Men debatten handlar inte bara om transpersoner, utan också om hudfärg. Och de två känsliga ämnena buntas som så ofta i USA ihop till en fråga om ”woke” och politisk korrekthet.
I centrum är återigen Sophie Cunningham, guarden i Indiana Fever.
Den 8 augusti, i en match mot Chicago Sky, drev hon mot korgen för två enkla poäng. Men just som hon skulle skjuta gick Chicagos DiJonai Carrington upp och slog henne med armen i ansiktet.
Cunningham föll i golvet. Det var en uppenbar foul, och den bedömdes som så allvarlig att Carrington fick matchstraff.
Men mer uppmärksammat blev att Chicagospelaren omedelbart gick ut på sociala medier med ett budskap om White privilege – vilket tolkades som att hon tyckte att straffet var för hårt och att det berodde på att Cunningham är vit och hon själv svart.
Även om hon senare har mildrat uttalandet har bilden satt sig: svarta WNBA-spelare är ett priviligierat gäng som ständigt gnäller om rasism och hbtq-rättigheter. Det är åtminstone så det framställs av poddare och medier som stöder Trump.
För dem ger stormen kring basketligan ger dessutom ett välkommet avbrott från ämnen som Epsteinskandalen, höjda bensinpriser och det misslyckade kriget mot Iran.
Men för WNBA är debatten ändå besvärande. Bara kvinnor får spela i ligan – men hur definieras vem som är kvinna? WNBA:s ledning har hållit flera krismöten, men ändå inte kunnat enas om ett tydligt svar på den frågan.
Till saken hör att damligan har fått ett uppsving de senaste åren, mycket på grund av den unga superstjärnan Caitlin Clark som slår poängrekord på löpande band.
Vissa tror att det ökade intresset från publiken har att göra med att Clark är vit, heterosexuell och kommer från Iowa i USA:s konservativa inland. Och att hon därför har kunnat bredda publiken till grupper som förr inte brydde sig om dambasket.
Caitlin Clark är lagkamrat med Sophie Cunningham i Indiana, men har hittills inte velat ta ställning i debatterna om transpersoner och rasism. Hon ”vill fokusera på basketen”, säger hon.
Samtidigt fortsätter tittarsiffrorna att öka för WNBA – trots, eller kanske på grund av, kulturkriget kring ligan.
De senaste fem veckorna har fler och fler sett ligamatcher på tv, enligt Nielsen Media Research. Särskilt stort är intresset för Indiana Fevers matcher.
Läs mer:
Hon är fenomenet som skapar basketfeber i USA (från 2024)