Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
För fjärde året i rad dalar Sverige på klimatrankningen Climate Change Performance Index. Sedan 2022 har vi tappat hela tio placeringar, för att nu landa på ett nytt bottenrekord. Efter att under lång tid ha legat i topp är Sverige i dag land nummer tolv. Och som av en händelse sammanfaller fallet med att Ulf Kristersson (M) varit statsminister och Romina Pourmokhtari (L) klimat- och miljöminister.
En slump? Knappast.
I kommentaren till indexet slås det utan omsvep fast att Sverige varken är på rätt väg för att uppnå klimatmålen för 2030 eller 2045. Tvärtom gör nuvarande politik att gapet till 2030-målet har ökat. Och som Jan Burck på Germanwatch, en av organisationerna bakom rankningen, understryker var Sverige länge ett av de starkaste länderna, men under de senaste åren har vi tappat mark.
Att vi har sumpat ledartröjan för den gröna omställningen är egentligen ingen nyhet.
Så sent som våren 2022 – när vi fortfarande låg i täten – menade Naturvårdsverket att Sveriges klimatmål för 2030 kunde nås med de styrmedel som riksdagen och regeringen hade klubbat igenom. Ett halvår senare tillträdde regeringen Kristersson. Och nästan genast konstaterade både Klimatpolitiska rådet och regeringens egen klimatredovisning att situationen försämrades rejält.
Att den här mandatperioden skulle bli fyra förlorade år för klimatet har alltså stått klart i princip sedan Kristersson presenterade sina första reformer.
Så har det fortsatt sedan dess.
Under mandatperioden har varje klimatredovisning, som följer med budgeten, slagit fast att den förda politiken inte räcker. Utsläppen i fjol var högre än när Kristersson tillträdde – inte minst från inrikestransporter. Och tidigare i år – när styrmedelsutredningen på uppdrag av regeringen lade fram förslag på hur Sverige ska nå klimatmålen – basunerade två ministrar snabbt ut att de inte tänkte gå vidare med utredningens viktigaste förslag: ökad reduktionsplikt och höjd skatt på bensin och diesel.
Att den här mandatperioden skulle bli fyra förlorade år för klimatet har alltså stått klart i princip sedan Kristersson presenterade sina första reformer. Därför var det inte oväntat att Sverige också i år skulle halka nedåt i klimatrankningen, medan Danmark toppar listan för sjätte året i rad.
Men att trenden är negativ innebär inte att utvecklingen måste fortsätta så. Vi var som sagt på rätt väg så sent som våren 2022.
Nästa regering – oavsett hur den ser ut – bör omedelbart slå in på den igen.
Läs mer:
Susanne Nyström: Romina Pourmokhtari gör en katastrofal felbedömning
Susanne Nyström: Vänsterpartiets usla försvar håller inte

