– Cirkularitet når vi inte utan tillgång till just information, säger Laura Linnala, hållbarhetsexpert på SIS, Svenska institutet för standarder.
Föreställ dig att du står i butiken och funderar på att köpa en ny jacka eller en mobiltelefon. I stället för att lita blint på tillverkarens eller säljarens ord om hållbarhet skannar du snabbt en qr-kod på prislappen. Direkt i mobilen får du upp produktens hela historik, varifrån materialen kommer, om den innehåller gifter, hur den har tillverkats och, inte minst, hur lätt den är att reparera.
Från och med februari 2027 börjar EU införa skarpa krav på just detta, digitala produktpass, DPP. Syftet är att ge varje pryl en digital kopia med verifierad information som följer med under hela dess livslängd. För dig som konsument innebär det en helt ny makt att faktiskt kunna göra kloka, hållbara val i vardagen.
Produktpassen kan bli avgörande för att vi ska kunna lämna slit-och-släng-samhället och bygga en cirkulär ekonomi, där vi använder våra resurser smartare, enligt Laura Linnala, projektledare för miljö och energi på Svenska institutet för standarder (SIS), som menar att bristen på transparent information till konsumenter och andra aktörer i dag är ett massivt hinder.
– Det här är i grund och botten en fråga om en cirkulär ekonomi. Och cirkularitet når vi inte utan tillgång till just information, förklarar hon.
För att vi ska kunna förlänga livslängden på våra saker eller återvinna dem måste vi helt enkelt veta vad de innehåller och vad de har varit med om.
– Utan information läcker vi hela tiden resurser. Vet vi inte hur vi ska använda dem, vet vi inte heller hur man kan använda dem i nästa livscykel. Där gör tillgången till information en jättestor skillnad.
Men för att du som konsument ska kunna skanna en produkt och få pålitlig information oavsett märke, krävs gemensamma tekniska spelregler i hela Europa. Här ligger Sverige i frontlinjen. Det arbetas just nu fram åtta olika standarder för produktpassen.
Sverige har lett det internationella arbetet med två av de viktigaste standarderna, där även flera svenska företag som Ikea, H&M och Volvo haft en viktig roll i arbetet. Den ena handlar om hur produkter ska kunna identifieras på ett unikt och entydigt sätt, och den andra om själva databäraren, exempelvis om det ska vara en qr-kod eller en RFID-tagg. Som Laura Linnala påpekar är det en rejäl utmaning att utforma ett och samma system som ska fungera lika smidigt för dig när du vill kolla upp ett bildäck som när du köper nya byxor.
Först ut att få kraven är batterier i februari nästa år, med järn, stål, textil och kläder, möbler, däck och elektronik tätt därefter.
På sikt väntas detta förändra både hur vi konsumenter beter oss och hur företag tvingas designa bättre produkter från start.
Framför allt ger produktpassen oss konsumenter makten att genomskåda tomt prat om hållbarhet.
– De som gör rätt för sig och faktiskt bidrar till ökad hållbarhet ska kunna verifieras. Idag är vi som konsumenter utsatta hela tiden för påståenden som vi varken kan värja oss emot eller riktigt förstå. Vi ska känna tillit och det här kan öka trovärdigheten för aktörer som säljer produkter till oss, säger Laura Linnala.
Även om de digitala produktpassen grundar sig i EU just nu, är delar av övriga världen inne på samma linje. Till hösten börjar man standardisera systemet även på global nivå. Går det som förväntat betyder det att du som konsument snart har hela världens hållbarhetsfakta bokstavligen i din hand.
Läs mer:
Slow fashion – så köper du kläder som håller riktigt länge
Skolmat säljs till personal – Lund testar ”klimatlåda” mot matsvinn
