Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
”Socialdemokraterna har bara två idéer, att ta makten och att behålla den.” Förre moderatledaren Fredrik Reinfeldts ord om Socialdemokraterna är elaka, men rymmer några korn av sanning.
Socialdemokraterna är först och främst ett regeringsparti. De börjar inte med att fundera ut vilken politik som är bäst för Sverige, de börjar med att fundera ut vilken politik som kan samla ett tillräckligt väljarunderlag för att ge partiet makten. Politiken anpassas till de vacklande mittenväljarnas känslor.
Socialdemokraterna leder inte tidsandan, de låter sig ledas av den. Partiet följer tidens vindar i migrationspolitiken, kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken.
Eftersom mittenväljarna ofta har inkomster en bit över snittet gäller det att inte framstå som ett skattehöjarparti. S vill höja inkomstskatterna, men bara för de 5-6 procent som tjänar mest. Och för de 3-4 procent som har tre miljoner eller mera på ISK-kontot. Sammantaget är de socialdemokratiska skatteförslagen droppar i den samhällsekonomiska floden.
Det är inte skattehöjningar som ska finansiera de socialdemokratiska vallöftena – enligt Andersson ska det ske genom att ”få upp tillväxten”. Det är samma metod som hennes motståndare Ulf Kristersson brukar föreslå, men Andersson menar att hon är bättre än statsministern på att förverkliga den. Därmed gör Andersson den ekonomiska politiken till en fråga om kompetens snarare än om skilda ideologiska synsätt.
Det är alltså bäddat för besvikelser nästa mandatperiod om Socialdemokraterna får ta över regeringsmakten
Och det är ganska mycket som ska betalas med den anderssonska kompetensen. I talet fick vi höra om hur reallönerna ska växa, välfärden stärkas, tusentals fler lärare anställas, barnbidragen höjas, karensen avskaffas, elektrifiering och grön teknik, bättre pensioner, billigare mediciner och bättre mat på äldreboenden. Dessutom ska Andersson vara ”stenhård” mot kriminella och ”stampa ut varje beståndsdel av deras verksamhet.”
Enligt S-ledaren ska alla barn få se ”båda sina föräldrar gå till jobbet”. Bara det ett jätteprojekt i ett land som haft hundratusentals arbetslösa sen flera decennier tillbaka, vare sig regeringen varit socialdemokratisk eller borgerlig.
Ett av Socialdemokraternas mest populära löften är att avskaffa vinster i skolan. Det är lättare sagt än gjort och förverkligas knappast på en mandatperiod, kanske inte ens på två.
Det är alltså bäddat för besvikelser nästa mandatperiod om Socialdemokraterna får ta över regeringsmakten.
Men opinionssiffrorna är på oppositionens sida och lagom till första maj fick Magdalena Andersson en liten present av Sverigedemokraterna. När SD häromdagen kuppade partiernas frivilliga överenskommelse om kvittning i riksdagen – som ska göra det möjligt för riksdagsledamöter att vara frånvarande – tog de ifrån Ulf Kristersson ett av hans favoritargument: Att hans regering alltid får igenom sina förslag.
Nu stökar ett par SD-vildar till röstmatematiken – varje omröstning riskerar att bli en rysare där ett toalettbesök eller en försening kan avgöra om regeringens politik går igenom eller faller.
Magdalena Andersson vet hur det känns, hennes regering tvingades i ett läge förhandla med en politisk vilde som hoppat av från Vänsterpartiet för att få igenom sin politik. Ingen skulle bli mer skadeglad än Andersson om Tidö-regeringen nu behöver förhandla med SD-vildarna.
Läs fler texter av Tomas Ramberg
