Minskat barnafödande och urbanisering är trender som har pågått länge och främst påverkat glesbygdskommuner. Att Sveriges befolkning ändå vuxit de senaste decennierna har till stor del berott på invandring. Men efter rekordnivåerna under flyktingvågen 2015 har inflödet minskats kraftigt, vilket fått till följd att flera kommuner nu står med tomma bostäder.
DN:s enkät, som har besvarats av 177 kommuner eller kommunala bostadsbolag, visar att nästan hälften av de svarande har svårt att hyra ut de bostäder som finns tillgängliga. Totalt handlar det om drygt 7 000 lägenheter som uppges stå tomma i dessa kommuner. Den egentliga siffran är sannolikt betydligt högre eftersom privata värdar och ägda bostäder inte ingår i beräkningen.
– Vi kommer att se många fler kommuner där invånarantalet minskar, vilket innebär att det kommer att bli fler lediga bostäder, säger Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika delar av landet. I storstadsregionerna råder alltjämt bostadsbrist, förutom vissa svårigheter att hyra ut dyr nyproduktion. Kommuner med växande industrier, som Ludvika och Karlskoga, andas också optimism.
På andra håll ser läget betydligt mörkare ut. 13 procent av kommunerna som svarat på DN:s enkät ser ett behov av att riva bostäder. I Kramfors fattade det kommunala bostadsbolaget Krambo i höstas beslutet att riva drygt 100 lägenheter, vilket motsvarar cirka 5 procent av deras bestånd.
– Vi har väldigt mycket vakanser, uppåt 10 procent, och det är svårt att klara ekonomin i bolaget med de förutsättningarna. Vi gör det här för att ha råd att behålla ett bra skick och underhåll på det som finns kvar, säger Krambos vd Per Eriksson.
Han förklarar att en tom lägenhet kostar bolaget ungefär lika mycket som en bebodd, med den skillnaden att ingen hyra kommer in.
– Man får inte bort några kostnader utan att kallställa hus, men vi vill inte ha en massa kalla och tomma hus som ser hemska ut. Då är det bättre att riva och snygga till, säger Per Eriksson.
Rivningsbeslutet har rört upp känslor i kommunen. Men invånarantalet har minskat med nästan 20 procent sedan år 2000 och attraktionskraften i de områden som de aktuella husen står i bedöms inte vara tillräckligt hög för att locka nya hyresgäster.
– Det är tråkigt. Det är ju ingen utveckling, det är avveckling, säger Krambos vd.
Att sälja kåkarna till en privat aktör var inte heller ett alternativ, enligt Per Eriksson.
– Det finns ju för mycket lägenheter i kommunen och ärligt talat har vi dålig erfarenhet av oseriösa hyresvärdar och social dumpning.
Ljusnarsberg är en annan avfolkningskommun där många bostäder som står tomma, men i kommunens egna hyresbestånd finns det för närvarande få vakanser, uppger fastighetschefen Margita Larsson. Detta eftersom flera slitna hus har tomställts inför att de ska rivas.
– Men de lägenheter som vi gör i ordning och som är fräscha är inga problem att hyra ut i dag. Det är mer att man behöver hålla en viss nivå för att få dem uthyrda, säger Margita Larsson.
Däremot hymlar hon inte med att den vikande befolkningskurvan är ett hot mot kommunens välstånd på sikt.
– Vi behöver locka hit fler barnfamiljer, säger Margita Larsson.
Nästan en fjärdedel av de som svarat på DN:s enkät ser vikande befolkningsunderlag som ett hot mot kommunens överlevnad på sikt. Minskande skatteintäkter i kombination med ökande kostnader för en åldrande befolkning sätter press på välfärden. Att dessutom hantera de allt fler tomma lägenheterna innebär en extra ekonomisk börda.
– Ett minskat invånarantal slår hårt och kräver tuffa anpassningar, säger Emelie Värja.
Efter 1990-talskrisen kunde kommuner söka stöd av staten för att riva bostäder, men något sådant system finns inte i dag. SKR:s chefsekonom utesluter inte att det kan behövas igen.
– Nu har vi ju fått en accelererande befolkningsminskning, så det kanske skulle vara ett bra initiativ, säger hon.
Fakta.Så säger kommunerna om framtiden
Dorotea
”Kommunen kommer inte kunna bära kostnader för den grundläggande kärnverksamheten om befolkningsunderlaget fortsätta minska utan justering i den statliga fördelningsnyckeln”.
Nils Verdwaald, vd, Doroteahus.
Vilhelmina
”Högt vakansantal och tre inplanerade rivningar. Skulle behöva riva fler fastigheter men ekonomin sätter stopp tyvärr.”
André Dackmo, vd, Vilhelmina Bostäder.
Hällefors
”Ett vikande befolkningsunderlag kan absolut ses som ett hot på sikt. Samtidigt finns möjligheter att utvecklas utan att växa i antal invånare.”
Lisa Monfors, hållbarhetsstrateg, Hällefors kommun.
Årjäng
”Vi ser att vakanserna ökar samtidigt som befolkningen minskar och prognoserna visar ett fortsatt minskande invånarantal kommande år. Vi har en åldrande befolkning som kommer att behöva tillgänglighetsanpassade bostäder”.
Niklas Hammar, vd, Årjängs Bostads AB.
Östra Göinge
”Även om inflyttningen till kommunen hade ökat, hade de inte sökt sig till våra lägenheter i första hand. Det är utifrån dessa förutsättningar som vi har rivit lägenheter och ser att vi har behov av att riva ytterligare lägenheter framöver”.
Kristina Nilsson, vd, Göingehem AB.
Läs mer:
Kommunen som riskerar att gå under: ”Ingen bryr sig om oss, vi finns inte”
Hyresgästföreningen: Höga inkomstkrav fortfarande ett stort problem
Svår bostadsmarknad för unga: ”Blivit ett oönskat preventivmedel”
