Krokar från tre jättelika kranar på lastbilar som blixtinkallats lyfter upp och undan vagn efter vagn från en söndertrasad räls.
Kontaktledningar hänger och dinglar intill svettiga underhållsjobbare i gula ställ och hjälm, elstolpar står på sniskan.
Nere på landsvägen har två lastbilar hunnit fram med ett par hundra slipers av betong. Från ytterligare en lastbil lyfts ny järnvägsräls av.
Det är bråttom.
När det 590 meter långa och 850 ton tunga godståget i torsdags körde österut på den 132 år gamla, kurviga och enkelspåriga kust till kust-banan mot Borås och passerade samhället Olsfors i Bollebygds kommun, spårade tolv av vagnarna ur.
Dagen före hade det kommit larm om en möjlig solkurva. Trafikverket skriver till DN att ”när den begynnande solkurvan upptäcktes sänkte vi hastigheten. Sedan åtgärdades solkurvan på natten då temperaturen var mer gynnsam. Vi kapar inte i räls under höga temperaturer på grund av de höga spänningar som kan finnas, det är en arbetsmiljö- och säkerhetsfråga.”
Men en solkurva fanns ändå där. Det är bedömningen i dag.
– Huvudhypotesen är att det handlar om en solkurva. Men det måste förstås utredas och vi hoppas få tillgång till spåren i mitten av den här veckan, säger Malou Klock Strömgren, Trafikverkets chef för verksamhetsområde trafik i västra regionen.
Det var visserligen varmt i Olsfors i torsdags, men inte extremt. I Borås en dryg mil bort toppade SMHI:s termometer på 26 grader.
Det ska en järnvägsräls i Sverige tåla utan att det uppstår solkurvor – om underhållet sköts korrekt. Där ingår att ”neutralisera” de spänningar som helt normalt uppstår i rälsen genom att ”spänna om” den till en så kallad neutral temperatur.
En annan viktig förklaring till solkurvor är att ballasten är dålig, alltså brister i det grova gruset som ska hålla räls och slipers på plats.
Enligt Trafikverkets årsrapport över arbetet med solkurvor skulle takten öka till att under 2026 bygga bort kring fem mil av landets solkurvekänsliga spår. Det ska jämföras med att de banor som klassas som ”utsatta” är långt mycket längre, 131 mil.
Trafikverkets nationella arbetsgrupps bedömning är dock att solkurvor inte alls ska behöva uppstå.
I den senaste årsrapporten skriver den att ”ett så kallat normenligt spår har förutsättningar att klara av även höga temperaturer. När en solkurva inträffat så är orsaken att spåret inte varit byggt eller underhållet korrekt.”
På fråga från DN om solkurvor ska kunna uppstå om underhållet följer rutinerna svarar Trafikverket i dag via presstjänsten: ”Solkurvor ska normalt inte uppstå på moderna banor. Vid höga temperaturer går det dock inte alltid att utesluta påverkan på rälerna”.
DN har också frågat när ”neutralisering” av rälsen för att få bort spänningar på den aktuella sträckan vid Olsfors utförts. Av svaret att döma förefaller det oklart om det alls skett.
Trafikverket skriver: ”I samband med byte av korta rälsbitar ska neutralisering ske, detta sker i ordinarie underhåll. Sedan banan byggdes har vi inga uppgifter om större neutraliseringar. Utredningen får visa vilka åtgärder som påverkat eventuell uppkomst av solkurvor.”
Här och nu ligger det på Trafikverkets Malou Klock Strömgren att hantera den akuta trafiksituationen.
– Vi arbetar utifrån att inte behöva ställa in någon trafik på grund av brist på kapacitet. Det är ju viktigt att folk och gods kan komma fram. Men visst ställer det här till det för många.
Urspårningen inträffade bara några dagar efter att den åtta veckor långa totalavstämningen av Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås inleddes. Där byts hela elsystemet ut – en sedan länge planerat åtgärd.
Då skulle sträckan Göteborg–Borås–Herrljunga fungera som en av två så kallade omledningsbanor. Nu är den alltså utslagen. Med hjälp av fler extrabussar och att pressa in fler tåg som kör via Vänersborg ska folk ändå komma fram – om än långsammare.
– Under lång tid har vi gjort allt vi kunnat göra för att minska konsekvenserna av det planerade stoppet. Då händer det här. Det är fruktansvärt tråkigt och jag ska medge att luften gick ur oss en stund, säger Malou Klock Strömgren.
– Men de senaste dagarna har vi haft ett oerhört fint samarbeta i hela branschen för att lösa det här så snabbt det bara går.
Fakta.Så påverkas resenärerna
Det kring två veckor långa stoppet på Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås efter urspårningen vid Olsfors får en rad följder för resenärerna.
Trafikverket har kommit överens med operatörerna, som SJ och VR, att leda om fler tåg mellan Stockholm och Göteborg via Vänersborg.
Andra tåg vänder i Herrljunga och/eller Alingsås och extrabussar har satts in till och från Göteborg.
Tågen på sträckan Göteborg-Kalmar ersätts helt med bussar.
Trafikverket skriver att SJ har bemannat med extra kundvärdar på de stationer som berörs och erbjuder ersättningstrafik.
SJ har meddelat att de fått ställa in enstaka avgångar med X2000 men säger att de flesta rullar ”med mindre förseningar”.
– Vår målsättning är att underlätta resandet så mycket som möjligt, men i en situation som denna kommer de flesta resor ta något längre tid, säger Fredrik Henriksson, kommunikationsdirektör SJ.
Godstrafiken påverkas också.
– Green Cargo arbetar med förstärkt organisation och samverkar tätt med Trafikverket för prioriterade omledningar via Markaryd och Hässleholm samt via Kil, säger Stephan Ray, kommunikationschef på Green Cargo.
Källa: Trafikverket, SJ m fl
Fakta.Detta är en solkurva
Definitionen av en solkurva är en utknäckning av rälsen med ett utslag på minst 25 millimeter per tio meter, där värme är den utlösande faktorn. Den uppkommer när spåret inte kan stå emot krafterna som verkar i spårets längdriktning.
Under senare år innebar den heta sommaren 2018 en topp med 198 konstaterade solkurvor. Senaste analyserade året, 2024, hade de minskat till 33. Det tolkar Trafikverket självt som att ”arbetet att förhindra solkurvor varit framgångsrikt.”
Källa: Trafikverket
