Han hänger på låset. Pensionerade Ole Blomberg, 64 år, hör till de första som förtidsröstar i gränsstaden Haparanda. I hans kommun brukar många stanna i soffan.
– När jag var riktigt ung röstade jag inte, men nu gör jag det sedan länge. Kriminalitet, klimat och energi är viktiga frågor som är på tapeten.
Snart är det hans tur att gå in bakom skärmen.
– Det är en chans att få vara med och påverka, säger Ole Blomberg.
Men långt ifrån alla i trakten tänker som han. I förra riksdagsvalet röstade 69 procent i Haparanda, långt under rikssnittet på 84 procent.
– Jag tänker inte rösta den här gången heller. Ska jag vara uppriktig så är det för att jag har blivit alldeles trött på alla politiker, säger 37-årige Andreas Petäjämaa.
Han arbetar med att testa elektronik i en second hand-butik. Förr, när han röstade, hoppade han mellan olika partier.
I dag saknar han förtroende för kandidaterna.
– Då menar jag alla och inte bara ett parti.
Varför det?
– Jag tycker inte att de kan samarbeta. De kan inte hålla sams med varandra.
Andreas Petäjämaa anser att det bråkas för mycket i valdebatterna.
Finns det något som skulle få dig att rösta?
– Det viktigaste är att de kommer hit och lyssnar på folket. Det är inte så mycket begärt, tycker jag, men de gör inte det. Jag har då i alla fall inte märkt av det.
För honom pågår rikspolitiken långt bort, i Stockholm.
Finland ligger däremot nära. Haparanda sitter i praktiken ihop med finska Torneå. Många på den svenska sidan har finsk bakgrund, vilket kan påverka intresset för svenska val.
– De har nära till sitt hemland, faktiskt bara över älven. Jag tror att det ligger mycket i det, när det gäller valdeltagande, säger Ole Blomberg.
Finska medborgare folkbokförda i Sverige kan rösta i lokalvalen. Strax över 60 procent av de röstberättigade i Haparanda deltog i region- och kommunvalen 2022.
Genom annonser i finska tidningar hoppas kommunens valnämnd nå ut. I år ingår även anställda inom äldreomsorgen i styrkan som ska öka engagemanget.
– Vi har nog nått ut till 300–400 personer på det sättet, med information på svenska och finska. De får också veta vilka möjligheter som finns med ambulerande röstmottagare och budröstning, säger Hanna Pitkänen, valsamordnare.
Genom Snapchat försöker kommunen väcka intresse hos stadens unga.
Hur känns det nu när ni är igång med röstningen?
– Det har varit pirrigt, men nu känns det väldigt roligt och spännande. Folk kommer hit, vill rösta och är glada.
I lokalen är stämningen hoppfull. Röstmottagarna möter dem som faktiskt röstar.
– Det var kö när vi öppnade, säger Hanna Pitkänen.
Valdeltagande är ett bra mått på hur integrerade invånarna är i ett samhälle, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det går inte att bortse ifrån socioekonomiska faktorer.
– Ju fler med jobb, höga utbildningar, höga inkomster och som kan svenska, desto högre blir också valdeltagandet, säger han.
I Haparanda lämnade 35 procent av eleverna i fjol nian utan gymnasiebehörighet. Knappt 30 procent av de vuxna har i någon form studerat vidare efter gymnasiet.
Även det geografiska läget kan ha betydelse.
– I gränstrakterna kan det finnas grupper som inte känner sig lika inne i värmen som andra.
Fakta.Varför vi röstar – eller inte
Strukturellt: I Sverige behöver man inte registrera sig i förväg för att bli röstberättigad, det finns gott om platser för förtidsröstning, och valdagen infaller en söndag då många är lediga.
Kontextuellt: Hur relevant man upplever att valet är för en själv, om man upplever att mycket står på spel och att det finns bra alternativ att rösta på.
Individuellt: Exempel: Välutbildade kvinnor födda i Sverige går i regel alltid och röstar så länge de är friska, medan personer med lägre utbildningsnivå, födda i ett annat land, som inte vistats i Sverige länge, på gruppnivå röstar i lägre grad. Om ens partner röstar/låter bli kan också påverka, liksom högt och lågt förtroende för politiska institutioner.
Källa: Jonas Olofsson, expert demokratistatistik, SCB
Röstningskampanjer riktas ofta till förstagångsväljare. Henrik Ekengren Oscarsson menar att gruppen äldre är minst lika viktig.
– Bland de allra äldsta är valdeltagandet ett större problem än bland förstagångsväljare, säger han.
I Haparanda engageras hemtjänstpersonalen. Kan det ge effekter?
– Ja, det kan det absolut göra. Det är inte alla som känner till att du, om du uppfyller vissa kriterier, faktiskt kan boka så att det kommer röstmottagare hem till dig.
Kampanjer i all ära. Det mest effektiva är att familj och vänner rekryterar varandra, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.
– Ska du med på bio? Ska du hänga med till fotbollsplanen? Vi människor är sociala djur. I forskningen brukar man säga att valhandlingen är en social handling.
Det är 160 mil från Haparanda till Lomma. Där ser bilden helt annorlunda ut.
I skånska Lomma, där nästan alla röstar, har Viktor Widebeck haft fullt upp sedan förtidsröstningen öppnade klockan åtta.
– De har varit ivriga. Över hundra personer bara de första timmarna, säger han.
I val efter val har den välmående kustkommunen norr om Malmö haft högst valdeltagande i landet. I riksdagsvalet 2022 röstade 92,4 procent.
Ingrid Widén köar till valbåset. Hon tror sig veta varför så många röstar.
– Utbildningsnivån. Folk som bor här läser på och inser vikten av att rösta.
Lomma var länge ett arbetarfäste med tegelbruk och eternitfabrik. På senare år har kommunen blivit en attraktiv pendlingsort för företagsledare och akademiker.
Över 70 procent av invånarna har eftergymnasial utbildning.
Arbetslösheten är låg och medianlönen ligger nästan 10 000 kronor över snittet i Sverige.
– I Lomma har vi ett problem. Det byggs bara bostäder för de som har pengar, säger Ingrid Widén, 67.
Hon är numera pensionär efter ett långt arbetsliv i vården. Förutom bostäder tycker hon att äldreomsorgen är viktig.
Lokalt har den väckt starka känslor. Efter många år på entreprenad togs äldreomsorgen tillbaka i kommunal regi. Syftet var att rätta till brister, men verksamheten dras fortfarande med problem.
– Det tar väl tid att vända skutan, tror Ingrid Widén.
För henne är det självklart att rösta.
– Om man inte får rösta så har vi en diktatur. Detta är vår skyldighet.
I Lomma hamn har det gamla industriområdet förvandlats till ett livligt kvarter med moderna bostadsrätter och restauranger längs kajen.
I valet 2022 hade valkretsen det högsta valdeltagandet i hela landet.
På en soldränkt uteplats sitter pensionären Pontus Hallqvist, 66, och tar igen sig.
På förmiddagen pratade han politik med andra Lommabor på stranden. Sedan åkte han och röstade.
– Det är jäkligt mycket snack om politik här. Mest lokalt, och särskilt om den nya gymnasieskolan.
En lokal folkomröstning om det pågående skolbygget gav ett tydligt nej. Men mångmiljonprojektet har fortsatt.
– Behövs det en gymnasieskola när elevunderlaget minskar och utbudet i Lund och Malmö är stort? I det korta perspektivet tycker jag att det är jättedåligt, säger Pontus Hallqvist.
Han tror att de livliga samtalen om lokalpolitik är en viktig förklaring till det höga valdeltagandet.
– Här finns ett engagemang, det tror jag spelar stor roll, säger han.
Fakta.Haparanda
Styre 2022–2026: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde i minoritet, men gick i juni 2024 i opposition. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sjukvårdspartiet och Sverigedemokraterna tog över.
Invånarantal: 8 967.
Valdeltagande riksdagsvalet (2022): 69 % (lägst i Sverige).
Gymnasiebehörighet (åk 9): 64,2 % (2025).
Gränssamarbete: Haparanda och finska Torneå samarbetar inom en rad politikområden, till exempel kultur, utbildning, trafik, fjärrvärme och vatten- och avloppsrening.
Fakta.Lomma
Politiskt styre 2022-2026: Borgerligt minoritetsstyre (M, C, KD). Fram till september 2024 ingick även Liberalerna.
Invånarantal: 24 731.
Valdeltagande riksdagsvalet (2022): 92 % (högst i Sverige).
Gymnasiebehörighet (åk 9): 98,4 % (2025).
Läs mer:
De ska få upp valdeltagandet i sitt område: ”Plikt att rösta”
Förstagångsväljarna Sara och Oskar går till val i en delad stad
Guide: Val 2026 – allt du behöver veta