Varje år gör Migrationsverket resor till en rad olika länder för att ta ut Sveriges kvotflyktningar. De är bland de mest utsatta flyktingarna som har blivit utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land.
Under den här mandatperioden har regeringen haft en budget för 900 kvotflyktingar årligen. Men hur många som faktiskt fått komma till Sverige har varierat.
I år skulle kvotflyktingar från Turkiet, Uganda och Rwanda komma till Sverige. Men Migrationsverket har inte kunnat genomföra en enda resa i syfte att ta ut kvotflyktingar. Enbart 25 kvotflyktingar, uttagna redan i fjol, har anlänt under 2026.
– Vi har inte gjort uttagningar i vistelseländerna där flyktingarna befinner sig i år. Det finns fortfarande planer på att kunna göra det, men det finns dock lite hinder på vägen, säger Migrationsverkets expert Velibor Ljepoja till DN.
Fyra gånger har Migrationsverket flyttat fram sina inplanerade resor under året. Om inte regeringen ger grönt ljus spricker tidsplanen för att uppfylla målet med 900 kvotflyktingar.
– Får vi inget svar i slutet av nästa vecka kommer vi inte kunna fixa 900. Vi har dock fortfarande en möjlighet att uppfylla en mindre del av uppdraget om ett svar skulle komma några veckor senare, säger Velibor Ljepoja.
Myndigheten har i uppdrag att samråda med regeringskansliet om fördelningen av platserna – alltså vilka länder som är aktuella att ta ut flyktingarna från.
Migrationsverket har skickat sitt underlag, som består av förslag på länder och flyktinggrupper som Sverige bör ta emot, till regeringskansliet – och där har frågan stannat, enligt Velibor Ljepoja.
– Vi skickade in en begäran om samråd den 16 december förra året och vi väntar fortfarande på ett svar från regeringen, säger han och fortsätter:
– Innan vi har fått ett svar kan inte vår generaldirektör fatta ett beslut om hur fördelningen av platserna ska se ut. Det betyder att vi inte har ett mandat att åka till något land och ta ut flyktingar.
Vet ni varför svaret från regeringen uteblivit?
– Vi vet inte orsaken. Vi har fått höra i nio månader nu att det är på gång, säger Velibor Ljepoja.
Migrationsminister Johan Forssell (M) skriver i en kommentar: ”Under mandatperioden har kvinnor och barn prioriterats och samrådssvaren har getts vid olika tider på året. För årets uttag pågår beredning fortsatt inom regeringskansliet, och beslut ska fattas så snart det är möjligt.”
Årets resor har ställts in med kort varsel, berättar Velibor Ljepoja.
– Tre veckor före utresa för vår personal har vi fått avbryta och meddela våra samarbetspartners UNHCR och IOM att de behöver hitta nya datum som passar oss. Det är en rätt stor apparat, både från vår sida och för våra samarbetspartners som förbereder det här.
Nio medarbetare från Migrationsverket reser till länderna för att välja ut individer medan ett 20-tal personer jobbar på enheten med olika delar av processen, enligt Velibor Ljepoja.
– Det blir givetvis mycket dubbelarbete från vår sida. Man förbereder, ställer in, hittar nya datum och så går man och väntar på ett besked, säger han.
Fakta:Kvotflyktingar
Sveriges regering har som mål att ta emot 900 kvotflyktingar årligen.
Migrationsverkets arbete med kvotflyktingar består först av att välja ut, utreda och bevilja tillstånd och senare av att omplacera personerna till Sverige.
I ett första steg får Migrationsverket ett förslag från FN:s flyktingorgan UNHCR på vilka länder och nationaliteter som Sverige bör prioritera. Förslaget analyseras av Migrationsverket som sedan presenteras och förankras hos regeringskansliet, som ger återkoppling till Migrationsverket.
Det slutgiltiga beskedet fattas av Migrationsverkets generaldirektör.
Källa: Migrationsverket
Fakta:Antalet kvotflyktingar under Tidöravtalet
Tidöregeringen sänkte antalet kvotflyktingar från 5 000 per år till ett mål på 900.
2023: 540 kvotflyktingar
2024: 906 kvotflyktingar
2025: 900 kvotflyktingar
Källa: Migrationsverket