En miljon dollar per dygn. Så höga fraktersättningar har enligt Reuters lockat redare att fortsätta lasta olja i Persiska viken trots angreppen mot fartygen. Oljan kommer fram, men kostnaden för att hålla handeln i gång är fortsatt hög.
Fram till 23 oktober har Washington Institute for Near East Policy, Winep, registrerat 28 bekräftade och rapporterade fartygsattacker i Hormuzsundet och närliggande farvatten, vilket bland andra Reuters rapporterat om. Enligt Winep var det den högsta månadsnoteringen i deras kartläggning, som följer sjösäkerhetsincidenter sedan 2017.
Reuters genomgång av fartygsdata visade också att över 30 supertankrar har skadats sedan kriget började, varav elva enbart i första 23 dagarna av oktober. Sammanlagt motsvarar det omkring 3,5 procent av världens supertankerflotta. Varje sådan tanker kan lasta omkring två miljoner fat råolja.
Ett särskilt tungt besked mot energimarknaden kom på måndagen. Internationella energiorganets chef Fatih Birol ser tvärtemot USA ingen trovärdig väg tillbaka till energimarknadernas förkrigsläge.
– Jag ser tyvärr ingen trovärdig väg tillbaka nästa år till det läge marknaderna befann sig i innan kriget började. Energikrisen består även under 2027, sa Fatih Birol på en energikonferens i Singapore, rapporterar Reuters.
Fatih Birol pekar särskilt på vinterns dieselförsörjning och pressen på Europas gasmarknad. Hans varning visar vad Donald Trumps återkommande segerbesked inte besvarar: när energiförsörjningen kan fungera normalt igen. Presidenten kan beskriva kriget som vunnet. Motståndarna kan ändå fortsätta angripa de fartyg som ska hålla handeln i gång.
Huthierna och Iran behöver inte heller stoppa varje tanker eller slå ut varje rörledning. Återkommande angrepp gör transporterna dyrare, försenar leveranser och försvårar återuppbyggnaden av lager i Europa.
För Europa är erfarenheten välbekant och går i linje med tidigare militära konflikter i Mellanöstern. Krigens orsaker och aktörer skiftar, men energikostnaderna har återkommande spridits långt från slagfälten. Denna gång handlar det inte heller bara om råolja.
Enligt IEA låg Mellanösterns export av raffinerade oljeprodukter i september fortfarande under hälften av förkrigsnivån. Dieselmarknaden väntas förbli ansträngd långt in i 2027. Även om det skulle bli fler råoljefat genom Hormuz innebär det inte automatiskt mer diesel.
Gasförsörjningen visar hur snabbt ett angrepp kan få följder utanför den ursprungliga konflikten. Israel angrep iranska anläggningar knutna till världens största gasfält, South Pars, i mars. Iran svarade med angrepp mot bland annat Qatars LNG-anläggning Ras Laffan på motsatta sidan av Persiska viken. Därefter krävde Trump att Israel skulle avstå från fler sådana attacker.
Inte ens fred och fri sjöfart skulle enligt bedömare under de närmaste åren återställa gasleveranserna fullt ut. Irans angrepp slog till exempel ut omkring 17 procent av Qatars exportkapacitet för flytande naturgas. Reparationerna skulle enligt Qatar Energys vd ta tre till fem år, uppgav han för Reuters i mars. Delar av kapaciteten kan därmed bli borta till 2029–2031.
Sverige producerar nästan all sin el utan fossila bränslen. Ändå hamnar Europas dyrare gas på svenska elräkningar. När gaseldad kraftproduktion blir dyrare stiger elpriset på den sammanlänkade marknaden, särskilt i södra Sverige.
Energimyndigheten bedömer att risken för högre svenska elpriser är förhöjd inför vintern. Gaspriserna är en av förklaringarna, tillsammans med vattenläget och förlängda kärnkraftsrevisioner. Samtidigt bedöms risken för effektbrist som låg. Elen räcker men kan bli dyr.
Fakta.Utfästelser om fred och lägre oljepris som inte infriats
Sedan USA inledde angreppen mot Iran den 28 februari har Donald Trump och hans regering vid upprepade tillfällen sagt att kriget snart kan vara över eller att ett avtal är nära.
9 mars: Trump sade att kriget i stort sett var avslutat och att operationen låg före tidsplanen. Senare samma dag sade han att kriget både var avslutat och precis hade börjat.
23–26 mars: Trump uppgav att nästan alla viktiga delar av ett avtal var klara och att Iran vädjade om en uppgörelse. Iran förnekade samtidigt att några förhandlingar pågick.
7–8 april: Trump sa att USA stod mycket nära ett avtal. Dagen därpå utlystes vapenvila. Under april fortsatte presidenten att tala om en möjlig uppgörelse inom någon eller några dagar. Samtidigt förekom faktiska direktkontakter mellan USA och Iran.
23 maj: Trump sa att ett avtal i huvudsak var färdigförhandlat och bara behövde slutföras.
8–17 juni: Trump talade om en total seger inom två veckor. Senare under månaden slöts ett samförståndsavtal och en vapenvila, men uppgörelsen föll snart samman. Kontroll och trafik genom Hormuzsundet var en central stötesten.
27 juli–4 augusti: Trump sa åter att en uppgörelse var nära. Finansminister Scott Bessent hävdade att ett avtal om att öppna Hormuzsundet kunde nås ”i dag eller i morgon”. Beskeden pressade ned oljepriset och lyfte börserna. Iran förnekade att direkta förhandlingar med USA pågick och uppgav att kontakterna gällde samtal med Oman om sundet.
Något varaktigt fredsavtal eller stabilt avtal om Hormuzsundet eller Jemen har ännu inte kommit på plats.
Källor: Al Jazeera, Reuters och The Washington Post.
Läs mer:
Därför kostar dieseln nu dubbelt så mycket som oljan
Experter: Kraftigt höjda bränslepriser väntar – oavsett regering
Nu skeppas första ryska dieseln: ”Signal till Ukraina”
G7-länderna släpper miljontals fat diesel och olja