Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Den 1 juli 2025 fick Sverige en ny socialtjänstlag. Ett drygt år senare verkar implementeringen gå lite sisådär.
Många kommuner har svårt att leva upp till socialtjästlagens krav på förebyggande arbete, varnar Sveriges kommuner och regioner. I flera fall räcker inte socialtjänstens ekonomiska resurser till att hantera både akuta och långsiktiga insatser. Samtidigt kommer glädjande rapporter om att det dödliga skjutvapenvåldet minskar. Med resursbrist och nedåtgående våldsbrottsstatistik är det förståeligt att vissa kommuner åsidosätter det brottsförebyggande arbetet – men det är ett stort misstag.
Larmen om brist på förebyggande åtgärder är inte nya. Redan innan socialtjänstlagen trädde i kraft publicerade Socialstyrelsen en lägesbild över kommunernas förutsättningar att omsätta lagen till praktik. Analysen pekade ut det förebyggande arbetet som särskilt utmanande. Dessutom identifierades en övergripande resursbrist och stora skillnader mellan kommunerna.
Geografisk ojämlikhet i förebyggande insatser blir särskilt allvarligt när det gäller brottsprevention. Otillräckliga kommunala socialbudgetar gör att fler barn riskerar att fastna i gängkriminalitetens klor. Varje ung svensk som hamnar på den kriminella banan är ett stort misslyckande. Barn ska inte skjuta barn – barn ska leka, studera och drömma stora drömmar.
Förebyggande arbete för att färre unga ska bli kriminella handlar i grunden om Sveriges framtid. Därför är det synd att socialtjänsten sällan får en framträdande roll i diskussionen om kriminalitet. Tillsammans med Polisen och lagstiftningen är det sociala arbetet helt avgörande för hur många som fastnar i klorna på gängkriminella monster.
Bredvid brottsbekämpning och straffskärpningar finns en åtgärd som är relativt billig och så hård att brotten aldrig hinner begås
Under det senaste decenniet har Polisen fått ett budgettillskott på 70 procent och utökade möjligheter till övervakning och hemliga tvångsmedel. Mycket av utredningsresurserna har riktats mot att bekämpa det grova våldet, vilket lär ligga bakom att fler dödsskjutningar klaras upp. Totalt har dock de uppklarade brotten minskat mellan 2016 och 2025, trots mer resurser och fler befogenheter.
På lagstiftningsområdet har många brott fått hårdare straff. Det kan framstå som en handlingskraftig och effektiv lösning, men när straffen blir längre ökar snart fängelsekostnaderna.
Bredvid brottsbekämpning och straffskärpningar finns en åtgärd som är relativt billig och så hård att brotten aldrig hinner begås. Den kallas förebyggande arbete. Mycket talar för att tidiga och kunskapsbaserade sociala insatser kan vara bättre framtidsinvesteringar än både polisbudgetar och hårdare straff.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Gängsoppan i Botkyrka hänger med in i valrörelsen – och det är S eget fel
Viktor Karlsson: Tänk om Moderaternas räddning är att håna Thomas Stenström