Vi står på en gammal åker i Danmark och spanar mot två hingstar. De stegrar sig mot varandra, den ena biter i den andres mule, hans rosa tandkött och rader av stora tänder syns.
Det finns inte många ställen i världen där hästar får bestämma över sig själva, men ponnyerna vi har framför oss kallas för vilda. Och de är här för att landskapet omkring oss ska ”återförvildas”.
”Rewilding”, att låta naturen sköta sig själv, är en metod som har fått fäste här i Danmark, ett av de länder som har allra minst bevarad natur i hela EU.
Här talas det också om ett ”hästkrig”.
Det finns aktivister som kallas ”hästmaffian”, som olovligen matar hästar med hö, och universitetsforskare trakasseras av personer som tycker det är djurplågeri att djur som vi är vana att ta hand om, ska sköta sig själva.
Med en fyrhjulsdriven flakbil kör vi ut över marker som det för några år sedan odlades på, men där hästar och andra stora djur nu regerar. Området ligger på Lolland på Danmarks sydligaste kust, och brukade vara havsbotten innan det vallades in och torrlades på 1800-talet.
– Vi har en biodiversitetskris, både i Danmark och i Sverige och ute i världen. Vi förlorar arter i en omfattning som aldrig förr, säger Thor Hjarsen.
Han är biolog och chef över rewildingprojektet här. Det drivs av Hempel Fonden, en stiftelse som äger ett stort färgföretag och ägnar sig åt välgörenhet. För tre år sedan köpte Hempel den här marken på 800 hektar, hägnade in den och gav området namnet Saksfjed vildmark. Syftet är att utforska hur man kan få den biologiska mångfalden att öka igen.
Hälften av djur- och växtarterna i Danmark bedöms vara hotade, allt från hasselmusen till olika sorters fjäril.
Thor Hjarsen jobbade förut på Världsnaturfonden och ägnade sig då åt att påpeka problemen. Att syssla med rewilding är istället hoppfullt, säger han.
På området här har de hittat blåvingad sandgräshoppa, som bara finns på ett annat ställe i landet. Och tranor häckar.
– När vi ger plats till naturen händer det hela tiden någonting som går åt rätt håll.
Fakta.Vilda hästar
● Vildhästen är utdöd, förutom arten przewalskis vildhäst som finns i små antal.
● Förvildade hästar finns på olika ställen i världen, som mustanger i USA, Brumbies i Australien och halvvilda New Forest-ponnyer i England.
Vi kör mellan små skogsdungar och öppna vidder med ljusbrunt fjolårsgräs. Överallt möter vi flockar med hästar och kor. De är helt centrala för projektet. Thor Hjarsen kallar de betande djuren för ekosystemingenjörer, nyckelarter som håller landskapet öppet så att andra arter främjas.
För tusentals år sedan fyllde vilda djur den funktionen, sedan tog lantbruksdjur över den. I takt med att jordbruket har effektiviserats har djuren flyttats inomhus. Landskapet växer igen, och växter, insekter och djur förlorar sin livsmiljö.
– Jag tror att folk har en väldigt stor önskan om en renare och vildare natur. Sedan handlar det om att förstå vad det är, och hur annorlunda det är jämfört med det vi känner till, säger Thor Hjarsen.
Tanken med rewilding är att böndernas kor och hästar som försvunnit från landskapet, ersätts av vilda kor och hästar. Sedan låter man naturen utveckla sig själv så långt det går, istället för att kontrollera den.
Det är ett nytt sätt att tänka även för honom själv som biolog, säger Thor Hjarsen.
– Det är en sak att släppa processerna fria ute i naturen. Rewilding är också ett arbete med vad som pågår inne i våra huvuden.
Vi besöker Saksfjed vildmark efter folketingsvalet i Danmark. Det har kallats ett ”svinevalg”, en av de stora debattfrågorna var grisindustrin. Partierna på vänstersidan talar om att Danmark inte längre ska vara ”hela världens pølsevagn”.
Danmark är det land i världen som har flest grisar per medborgare, 40 miljoner föds varje år. 90 procent av dem exporteras. Inför valet skakades danskarna av en tv-dokumentär med bilder på döda smågrisar, grisar med sår och bölder, fastklämda och tätt packade hos några av de största producenterna.
Svinfrågan handlar också om naturen.
Nästan halva Danmarks yta används för att odla foder till djur.
För två år sedan ingick regeringen och lantbrukets organisationer ett avtal som ska leda till en ”historisk omvandling av Danmark”. Jordbruksmark ska bli till skogar, ängar och våtmarker.
– I vår iver att vara ett lantbruksland har vi gått för långt, sade dåvarande statsministern Mette Frederiksen inför förhandlingarna.
Fakta.Naturnationalparker
● Stora naturområden med kastrerade tjurar, kronhjortar, älgar eller hästar som ska skapa ett varierat landskap.
● En har invigts, 14 till är beslutade.
● I en undersökning från Köpenhamns universitet såg 75 procent av de tillfrågade positivt på parkerna. Flera planer har också stött på motstånd från lokalboende.
● Dispens kan ges från djurskyddslagen så att betesdjuren kan tillses på beståndsnivå istället för individuellt.
Som en del av omvandlingen ska 21 nya ”naturnationalparker” skapas, där betesdjur ska gå året om. Det blir rewilding i statens regi, även om det hittills görs med kastrerade tjurar, inte reproducerande djur.
Samtidigt har Danmark satt upp ett stängsel längs gränsen till Tyskland för att skydda grisindustrin från smitta genom att stoppa vildsvin från att komma in i landet.
De nya naturnationalparkerna ska också ha staket kring sig, vilket får en del att ifrågasätta hur vilda de egentligen är.
De två hingstarna i Saksfjed fortsätter att gnabbas, det ser ut som att de slåss på lek. Runt omkring dem står resten av hästarna i flocken och betar lugnt.
Oss tar de ingen notis om.
De får inte sin mat av människor, och då tycks vi bli helt ointressanta.
– Om du närmar dig ridhästar så kommer de ju ofta fram till staketet, undrar vad som händer, har du några morötter? Våra hästar bryr sig inte, säger Thor Hjarsen.
Antalet betande djur är anpassat till hur stort området är, så att det ska finnas tillräckligt med föda. Rewilding handlar om att släppa naturen fri, men det går inte att komma ifrån att människor fortfarande styr förutsättningarna.
– En del av de som protesterar mot det här säger att vild natur inte är inhägnad. Och det stämmer, det är en paradox. Men i Danmark, som är så präglat av människor, kan vi inte ha de här stora djuren gående ute på markerna och motorvägarna, säger Thor Hjarsen.
Hans kollega Frederik Josefsen kör oss runt. Han är naturförvaltare här och följer hästarna varje dag. Han ser hur duktiga de är på att klara sig själva. De är kärnfriska. Han har också blivit helt fascinerad av deras komplexa sociala liv.
På egen hand har de delat upp sig i flockar. Frederik Josefsen berättar om hur familjer formas kring en hingst och ett par ston, när deras föl blir tillräckligt stora och behöver hitta egna partners stöter föräldrarna bort dem.
– Om man lägger tid på att försöka förstå vad de gör, hur de interagerar med varandra, så är det galet mycket de lär oss om hästars beteende. Vi ska bara vara öppna för att förstå det.
”Döende kronhjortskalv med stora ögon och stora öron. Mitt på Hærvejen. What to do?”
Så skrev biologen och tv-profilen Morten DD Hansen på Facebook en augustikväll 2018, och det han gjorde som svar på sin egen fråga var att ta fram mobilen och starta en livesändning.
Spyflugor surrade runt den sjuka hjortens mun och ögon. Morten DD Hansen visade hur han gick förbi utan att ingripa, talade med låg röst om hur naturen har sin gång.
Efteråt sade han till Jyllands-Posten att det var det bästa stycke naturupplysning han producerat i sitt liv. I hundratals kommentarer till inlägget fördes en delvis mycket upprörd diskussion om varför han inte avlivade djuret och förkortade lidandet.
Han fick mejl med dödshot, det ställdes frågor om händelsen i folketinget.
Morten DD Hansen var länge en av profilerna på Molslaboratoriet, som har inspirerat Danmarks satsning på vild natur.
Det är en bit mark på Jylland, som länge ägts av Naturhistoriska museet i Århus. Där har ett rewildingprojekt pågått i nio år, kring det har världsledande forskning producerats. Det är också där som de största konflikterna kring rewilding har utspelat sig.
I Facebookgrupper som ”Stoppa vanskötsel av djur bakom hägn” lägger personer var och varannan dag upp bilder som de tagit på frigående hästar och kor från olika ställen i landet. Forskare och djurhållare hotas och trakasseras.
Under ett år ägnade polisen 600 timmar åt polisanmälningar kring Molslaboratoriet – från aktivister om vanskötsel och från laboratoriet om att aktivister olovligen utfodrat djuren.
Bland aktivisterna som anklagar rewilding för att vara djurplågeri finns till exempel personer med bakgrund i antivaccinprotester. Högerpopulistiska Dansk Folkeparti är emot rewilding och naturnationalparker. Det finns också kritiska veterinärer.
Djuren på Molslaboratoriet lider inte och dör som kronhjortskalven i livesändningen.
Fakta.Danmarks historiska naturavtal
Avtalet ”grön trepart” mellan regeringen, naturskyddsföreningen och branschorganisationer ska omvandla Danmarks landarealer och livsmedelsproduktion.
• Danmark blir först i världen att lägga en klimatskatt på djurproduktion.
• 15 procent av lantbruksjorden ska på olika sätt göras till natur.
• 250 000 hektar skog ska resas före 2045.
• 21 nya naturnationalparker ska skapas.
Enligt danska djurskyddslagen ska djur inom hägn tillses varje dag. Sjuka eller svaga djur plockas ut från området.
Men nu har Danmark haft sin kallaste vinter på 13 år. På en av Facebooksidorna publiceras bilder där man ser hästarnas revben genom pälsen, och vid en kontroll anser livsmedelsinspektionen att de är för tunna.
Det har nu blivit en sak för Thor Hjarsen hantera, eftersom Hempelfonden har köpt Molslaboratoriet. Det ska bli en del av satsningen ”Vildmarken” med fyra områden i olika delar av landet.
Fakta.Internationella krav att restaurera natur
15 procent av Danmarks landareal omfattas av skydd enligt landets rapportering till EU. Bara 1,6 procent är verkligt skyddad, enligt expertinstansen Biodiversitetsrådets bedömning.
Minst 30 procent av världens yta ska vara skyddad natur före 2030, enligt målet i FN:s ramverk för biologisk mångfald. Det har också EU beslutat.
EU:s naturrestaureringslag innebär att minst 20 procent av EU:s land- och havsareal ska restaureras till 2030. Sverige ville stoppa lagen.
Vi hoppar av flakbilen och går genom ett parti med små björkar som växt upp på egen hand. Här får man se sig för vid varje fotsteg, för skogen är belamrad av högar med skit från områdets hästar och kor.
Thor Hjarsen visar hur de har betat av topparna på träd och grenar, skavt av bark, trampat upp marken.
– En del tycker att det ser väldigt stökigt ut här. Det ligger lort överallt. Men så har det ju varit, innan vi kom och städade upp landskapet för vår användning, säger han.
Han fortsätter prata om hur det gick omkring elefanter i Europa för 50 000 år sedan.
– Föreställ er hur mycket skit det fanns i ekosystemet innan människor kom.
På området i Saksfjed går 66 exmoorponnyer från England och 120 skotska gallowaykor fritt året om utan att få extra foder. Sedan i höstas finns här också 31 så kallade tauros.
Thor Hjarsen skiner upp när vi får syn på dem. Det är ”världens fedeste djur”, säger han.
De är stora som oxar, men också slankare. Tauros är framavlade, inte för att ge kött utan för att likna den vilda uroxen, som sedan länge är utrotad. Den sista sköts i Polen 1627. Nu står dess människoskapade efterföljare och betar runt omkring oss. Över oxarnas ryggar skimrar en silvrig strimma i pälsen. Det är något man också kan se på gamla grottmålningar, berättar Thor Hjarsen.
Fast just det är egentligen inte viktigt.
– När vi gör det här är det inte för att vi vill återskapa någonting. För vi vet inte hur det var. Vi skapar nya ekosystem.
Skog ska få växa upp själv, eller ätas ner av taurosar och hästar om det blir så. Poängen är att naturen själv ska bestämma.
– Vi släpper kontrollen, och ser vad som händer.
När Hempelfonden tog över driften av Molslaboratoriet i mitten av april, meddelade de direkt att djuren ska fodras akut.
Thor Hjarsen är bekymrad över hälsotillståndet hos djuren som de fått överta, och säger att den tidigare ägaren inte har agerat i tid efter en extraordinärt svår vinter.
Per Øxenholt, som kallar sig själv ”en del av hästmaffian” och kontinuerligt lagt ut bilder på djuren på Facebook, ser det som en stor seger.
– Nu kan jag säga att jag har haft rätt i fem år. Jag har hela tiden sagt att djuren svälter, säger han till TV2.
Trots den tuffa vintern tycker Saksfjed vildmarks veterinär att hästarna på området snarare är i tjockaste laget, än för tunna. Men de lider inte av några välfärdssjukdomar, som ridhästar kan göra. Veterinären har knappt behövt ingripa på två år.
Hempelfonden hoppas att konfliktnivån kring naturreformerna i Danmark ska sänkas när de nu tar över Molslaboratoriet, satsar ännu mer på forskning och rewilding, och förvaltar djuren på samma sätt som i Saksfjed.
– Om det stoppar människorna som protesterar, det vet jag inte. De får komma överens med sig själva om när de är nöjda, säger Thor Hjarsen.
Fakta.Rewilding och biologisk mångfald i Sverige
”Rewilding Sweden” restaurerar bland annat vattendrag, men har inte planer på att introducera nya betesdjur i naturen.
Forskaren Carl-Gustaf Thulin på SLU har gjort en studie med gotlandsruss och har föreslagit att hästar släpps ut i svenska skogar. Han fick mothugg av företrädare för ridsporten.
Sverige har betydligt mer natur än Danmark, men läget för den biologiska mångfalden är allvarligt, enligt den officiella rapporteringen till EU.
Odlingslandskap som växer igen och avverkning av skog är det som är mest negativt för hotade arter, enligt SLU.
Sverige är det enda landet i världen där nötboskap har lagstadgad rätt att beta utomhus ett visst antal dagar.
Svenska ängar och naturbetesmarker är bland de artrikaste miljöerna i världen. Deras yta har minskat med över 90 procent de senaste hundra åren.
Förr betade hästar och kor dessutom i skogen. Det har försvunnit helt.
Källor: Naturvårdsverket, SLU. Sara Cousins, docent på Stockholms Universitet. Carl-Gustaf Thulin, docent SLU.
●●●●●●●●●
